Bruksgodset

2011-01-08T03:18:00.000-08:00

Nu byter vi blogg! Vår nya adress är www. bruksgodset.blogg.se
Syftet är att få en mer lätt hanterad blogg som gör det enklare att kommentera och ge feedback på det som skrivs! Vill man hitta oss kan man även gå via vår vanliga hemsida! bruksgodset.se!

Vi önskar er alla välkomna till vår nya blogg!
...Och naturligtvis ett gott nytt år! /eriksson & Rask

2011-01-03T09:24:00.000-08:00

Då så, kom ett nytt år, och om några veckor får de som vill hoppa med kineserna in i Kaninens år. Kaninens år som kännetecknas av stor tur, samtidigt som det är vänskapens och individualismens år.Ska man starta egna projekt, är det Kaninens år som gäller, och då främst inom mode och elegans, som gjort för att förverkliga sig själv, nåt som Kineserna varit mycket duktiga på dom senaste årtionden.

Hur som helst, så har det varit mångfacetterat och intressant, roligt och innehållsrikt, kreativt och kärleksfullt och mycket mer..., men "been there, done that, but didn´t bought myself a t-shirt".

Slutet på 2010 var på många vis ett bra sätt att sammanfatta året på. Vårt hårda höstjobb på Bruksgodset fick sitt fina avslut i form av Julmarknaden som blev den bästa någonsin, tack alla! På TV4 visade man det bästa man gjort "Så mycket bättre", en fantastiskt bra programidé.

Frånsett alla orättvisor, allt hyckleri världen runt, i såväl religiösa som politiska kretsar, all terror och miljöförstöring, saker som vi kan och ska försöka förändra, så finns det en händelse som gör extra ont, den att skådespelaren Per Oscarsson nyligen gick bort.

I en värld där, "sköt dej själv, och skit i andra" mentaliteten mer och mer får fotfäste, bör man ha denne man i åtanke. En människa med stor integritet och ett större hjärta, mästare i sin genre, men ändå lyhörd och ödmjuk, gick sina egna vägar och möttes i början av oförståelse men var fast i sina beslut. Ett föredöme, alltid!!

Jag hoppas innerligt att Sveriges television nu tar tillfället i akt, och spelar upp Shakespeares "Trettondagsafton", där han gör adjutanten Andreas Blek af Nosen.

Det första som sägs i den pjäsen är bland det vackraste och mest berömda:

"If music be the food of love, play on". /Kan inte sägas Så mycket bättre./eriksson

2010-12-06T09:48:00.000-08:00

Har trampat runt som en äggsjuk höna i väntan på att ugnen ska bli klar och vi får glasera skröjen. Gå och gör nån nytta, blogga en stund, säger AK, och då gör jag väl det då.

Sista dagen idag för att skapa och kreera det som ska med på Julmarknaden, sen kommer ugnen att gå hela veckan fram till fredag kväll.

Mycket nytt och roligt kommer vi att kunna visa upp om nu allt går som det ska på slutspurten. Nya leror och glasyrer har vi testat under hösten på både gott och ont. Vi har Rakubränt en hel del, ibland med klena resultat med smällar och poffar som garnering. Trots allt så har man nog ett kalasjobb att komma till varje morgon, där den ena dagen inte är den andra lik. Där vi stöter och blöter, fantiserar, respekterar och försöker i mångt och mycket att leverera.

Nu kommer vi vart eftersom att ställa ut och dekorera i butiken, göra plats för allt trevligt folk som brukar dyka upp, ordna med fika, glögg å sånt, lite Juligt sådär. Nu hör jag att AK ska börja glasera, bäst att skynda nu, inte mycket kvar..., tipptapp tipptapp tippetippe tipptapp...,tipptipptapp.../eriksson

2010-12-05T10:16:00.000-08:00

Läste härförleden i Svenskan om det senaste i NY, att det är inne att gå på "hemliga adresser". Hur nu något som är hemligt kan vara inne och vice versa.

Nåväl, läs nu noga. I snabbmats restaurangen Crif Dogs som ligger vid Marks Place i New York, finns i ett hörn en sliten telefonkiosk. Man går in i den, lyfter på luren.

Ingen där, istället öppnas en lönndörr och en värdinna välkomnar in till baren, och vips så är man där, på PDT.

Här som på de andra PDT:s, så ligger fokuseringen på det som serveras, och inte på vem som är där eller vilken status vederbörande har.

En av barens regler är " no name-dropping and starfucking", respekt! I dom flesta fallen är de här "lönnkrogarna" lyxiga och mycket påkostade. Det här gillar jag verkligen, och jag ska så fort som möjligt tala med AK och Helena om vi inte kan ordna till något på Godset.

Här kommer en liten idéskiss!

Man går bara in på toaletten som finns i verkstan, skruvar på varmvattenkranen och en lönndörr öppnas.

Väl därinne får besökarna uppleva och skapa konst och kultur man inte trodde fanns, eller som egentligen inte kan göras, ett konstens Shangri La, där allt åldras endast obetydligt, även drinkarna.

Där den som påstår sig inte gilla hantverk men ändå gör det, kan titta i smyg och dreja i lönndom. Kort sagt, som det sägs i Norrland "när du vill vara dej själv en stund".

Ett ställe där allt går på lätten, fantasin, kreativiteten och inspirationen flödar som brusande vårälvar, och man kan skapa i ren eufori utan att ens räkna med risken att bli utbränd, och där allt är i färg och klingar i dur.

Japp, så får det bli...,tills dess, Please Don´t Tell anyone..../eriksson

2010-12-04T10:34:00.000-08:00

Börjar så snart skönja ett slutresultat på den senaste tidens intensiva, och trots allt roliga arbete på Bruksgodset med allsköns kreativa skapelser. Ser fram emot nästa helgs Julmarknad då allt ska vara på plats och då besökare, kunder och kritiker får säga sitt, lite granna att "quality is in the eye of the beholder". Må så vara, men resan hit har varit lärorik och givande, det är det viktiga.

Nu under helgen, alltså idag Lördag, och imorrn Söndag, så pågår Örnsköldsviks museums Julmarknad, en händelse som legat i träda några år, men har till glädje för de flesta kommit tillbaka. Jag och AK ställer ut ett litet urval av vad vi åstakommit under hösten, och likaså gör ett antal andra kreatörer med sina alster. Mycket folk var det idag, nöjda, nyfikna och frågvisa, precis som de ska va, roligt!

Innan vi for hem så fick vi en privat liten guidning i det som kommer att bli det nya Bror Marklunds rummet på Ö-viks Museum. Allt berättat och gestaltat av den eminente Ulf Edberg vars engagemang alltid smittar av sig.

Där fick vi se originalgipsen, ORIGINALGIPSEN alltså!!

Sånt tar andan ur en fullständigt! Här har Bror Marklund en gång i tiden stått och skulpterat i gips, sina förlagor och skisser till bronsskulpturer, till scenografier och andra utsmyckningar. Och när man försiktigt, såå försiktigt stryker med fingrarna över mästerverken så blir man helt tagen, say no more....

Konst har en sån egenskap, om man ger den tid att mogna, och sig själv en chans till eftertanke.

Lite så måste fåraherden i Spanien ha kännt den dag, då han med sina två söner var ute och vallade fåren.

Tillsammans med sönerna upptäcker han grottmålningarna i Cantabria, kliver in där och får se de berömda djuren målade på väggarna, som de första människorna på 20.000 år.

Till skillnad från mej och känslan idag för Bror M, så måste grottbesöket ha varit makalöst, man frågar sig, vilka och varför och hur...,och inser i sitt stilla sinne att konst kan vara konstruktiv utan att konstra till det.

För kanske är det som Jackson Pollock säger:

"När jag går upp i mitt måleri, är jag inte medveten om vad det är jag gör. Det är först efter att under någon tid ha "bekantat mig" med det, som jag ser vad jag egentligen hållit på med."/eriksson

2010-12-01T12:27:00.000-08:00

Då gick jag ner till krukmakarenshus och fann honom upptagen med arbete vid drejskivan. Och när kärlet som krukmakaren höll på att göra av leret misslyckades i hans hand, började han om igen, och gjorde av det ett annat kärl så, som han ville ha det gjort.

Text ur Jeremia 18;3

Så har vi det på jobbet!/krukmakaren

2010-11-30T10:48:00.000-08:00

Nu är det den tiden på året!

På bruksgodset laddar vi nu upp inför kommande julmarknad . Jag brukar känna mig stressad av allt som ska hinnas med men inte i år! Det som hinner bli gjort blir gjort det andra blir ogjort! Man blir glad och upprymd av alla tända ljus, värmande brasor och av snön och den bitande kylan! Ikväll hade vi en situation i köket på bruksgodset. En inkommande fas hade knasat till sig och vi hade fläckvis elbortfall. Våra säkra brudar i köket lät inte detta hindra deras framfart utan dom jobbade vidare med middags förberedelserna. Jag tittade in i köket och där står Eva i stearinljusens sken och med pannlampa på huvudet och färdigställde förrätten. Jag älskar när man är handlingskraftig! Om jag kunde dela den synen med alla skulle jag men som vanligt fungerar inte kameran när man som bäst behöver den! Tack till Vattenfall!

En stjärnhimmel som gnistrar och knastrar högt över grantopparna gör att man tackar för att man får finnas till! Det påminner mej om hur små vi är och hur obetydliga mina problem är i det stora alltet. Den tid jag har är som en vindpust. Det innebär att allt jag kan göra är mitt bästa och det är gott nog. Min dotter hjälpte en sommar till att måla brädor och fick beröm. - Du kanske ska bli målare när du blir stor? Elin som då var fyra år ruskade på huvudet....nä! - vad ska du bli när du blir stor då? Elin tänkte länge och väl .........- Jag ska bli mera Elin!

Kanske det är just så vi ska tänka! Va då bli...vi kan ju bara vara oss själva och odla det vi har och sedan utöka våra kunskaper och vårt kunnande. Keramiken ger mej det synliga resultatet av min kreativitet och det ger mej min belöning varje dag. Hur fjuttigt det än ter sig så i det stora finns det en glädje och stolthet att föra detta mycket gamla hantverk vidare. Ikväll kommer jag att somna med ett varmt hjärta och se fram emot att få gå till jobbet i morgon!/ Krukmakaren

2010-11-11T11:26:00.000-08:00

Nu är det julpyntat på Keramikverkstan, och allt är som alltid gjort med massor av smör och kärlek...

Alldeles för tidigt, men för att tala i börstermer, marknaden kräver det.., och vi också för att i slutändan hinna med allt annat som hör juletider till.

Nya spännande ting och kreativa upplevelser utlovas när ni väl besöker oss. Kräver en del i tid och material, att ständigt utforska och pröva sig fram från tanke till färdig gestalt, därför som sagt en tidig julpynt.

Annars är jag väl en motsägelsefull traditionalist som bejakar nytänk och kreativt mod, men förbannar varje ansats till att ändra på våra inkörda traditioner med bestämda datum.

Ve den som suger ur en kräftklo innan Kl. 17.00 den första Augusti, och må den ruttna i en trätunna, den som öppnar en burk av den ädla surströmmingen innan den tredje Torsdagen i Augusti. För att inte tala om fettisdagen, med sina semlor, som idag är snart sagt vanligare än kanelbullar. Ur led är tiden, och man kan krasst konstatera att vår herre fått ge sig på många fronter för marknadsanpassad konsumtion.

Det är väl den där magin man inte vill ska försvinna, att man förväntansfull och sprickfärdig av nyfikenhet, försöker hitta en liten springa i brunpapperet så man kan skymta Julskylten.

Eller rasslet från svarta kräftor , där man satt på pakethållaren och blåhöll plåthinkarna, samtidigt som gomseglet kände sörplet från klorna i dill...mmm.

Några dagar till har vi kvar på denna blogg, sen flyttar vi över till en ny och fräschare, ska bli spännande.Glöm nu inte vår Julmarknad, som likt en tjurig surströmming har premiär alltid på samma datum, den 3:e Advent.

För det är väl trots allt som Alf Henriksson tolkar det:

"Det blir som det blir, när det är som det är.

Det är som det är,när det var som det var. Det

var som det var, när det blev som det blev. Faran

är att det blir som det var."/eriksson

2010-11-05T09:23:00.000-07:00

Det händer ibland att det kliar så förbaskat i ryggen när jag står där och jobbar på Godset. Raskt så går jag fram till Ak och ber henne klia lite så det går över.

-Jahaja, säger AK.., det är hembesök igen...

-Hembesök??

-Hur många gånger har jag inte sagt åt dej att det är din Lillebror Stefan som vill ha kontakt. Ett tecken, det är vad det är !

- Gör som jag säger, och gå på en sådan här seans och träffa en som förmedlar kontakten. Jag kan följa med som stöd om du inte törs.

-Törs! Det är klart jag törs, men varför.., det där funkar väl inte.

-Du, kolla på den där skylten, säger AK , och pekar mot en skylt i stengods som det står Anna-Karin på.

-När jag satt upp den, och det va det första jag gjorde när verkstan var klar, så kände jag att min mamma stod bakom mej och hejade på och tjoade för glatta livet, hon var här och hon var med mej, stupsäkert! Kändes in i ryggmärgen!

-Så du menar att det är Stefan som kliar mej på ryggen?!

-Såklart det är! Han vill ju tala om hur han har det, och så är han väl nyfiken på hur du och alla andra har det.

Och så där håller vi på..

Men jag måste medge att även om jag har det svårt att ta det till mej, så känner jag AK så pass väl vid det här laget, för henne är det sanning, och hon tjafsar inte om skitsaker i onödan, så det så!

När min lillebror Stefan gick ur tiden för fyra år sedan, så var det så plötsligt, och ofattbart och onödigt. Mitt i sorgen så förstod man ingenting om någonting, och jag vet ärligt talat om jag ville det, förstå det alltså...

Efter begravningen så fick vi en bok av Stefans bästa vän, den heter "Hoppsan, jag är död" av Arto Paasilinna.

-Läs den, sa Roland. Mycket Stefan i den, och säkert mycket utav många som gått ur tiden, unga som gamla.

Den är rolig, ger svar och ställer frågor, sant eller falskt, spelar roll men den hjälper i sorgefrågorna.

Jag klassar den boken som en av de bättre gåvor jag fått ta del av, i den av stunder då det är som svårast att ge.

Rekommenderar den verkligen, och ta och köp ljudboken, underbart tolkat av Frej Lindqvist.

Jag brukar tända ljus rätt så ofta, på Godset gör vi det alltid, och på Dalgatan gör jag det främst för att det är rogivande och vackert.

Nu har jag tänt två ljus, ett för pappa och ett för brorsan, det är ju Allhelgonahelgen och den kan man ju stötta.

Annars är det väl Simon Templar, Nelson Mandela, alla mina vänner och släktingar, jag tänker på när jag hör ordet Helgon, jag har ju många som finns med mej nu också.

Minnen bär vi med oss hela livet, och när vi tänder ett ljus eller gör något annat för att få möjlighet att i lugn och ro backa tillbaka, så sitter vi där och minns med ett stort skratt, eller med gråten i halsen.

Nu när jag sitter här och kollar in de brinnande ljusen, så hoppas jag i mitt stilla sinne att brorsan kliar mej lite på ryggen, skulle sitta så fint./eriksson

2010-11-03T13:44:00.000-07:00

Tog mej en sovmorgon idag, var rätt så skönt och kom till Godset med laddade batterier. Finns som jag sagt tidigare en hel del att hugga tänderna i, och mer än så man skulle vilja påbörja. Ideér, utmaningar och kreativa möjligheter saknas inte, men man måste trots allt begränsa sig ibland för att kunna särskilja vad man håller på med. Idag blidde det getter och/eller getabockar om ni så vill. Har gjort två tidigare som jag blev mycket nöjd med, dom har fått resa söderut och trivs säkert alldeles förträffligt.

Varför just getter, kan man fråga sig. På något sätt tycker jag dom har en form och ett uttryck som tilltalar mej, och som är som gjort för att gestalta i stengods. Enkla, men med en speciell karisma där dom står med horn, öron och skägg, så fina!

Annars är jag ju inte ensam om att ge getter en framträdande roll i konstens, filmens och det allmännas intresse, för att inte tala om religionens och högtidernas syn på det skäggiga djuret.

Född och uppvuxen i Gävletrakten, så har jag sett sen min barndoms dagar, hur handlarna i staden med en dåres envishet, byggt upp denna halmbock för att sedan år efter år få se den brännas upp ett par dagar före Jul.

Många är historierna om denna bocks förbannelse eller marknadsföringslycka, om ni så vill. Vadslagning av den värsta sort, turister som tänt på i tron att det ska vara tradition, övervakad av militärer och webbkameror och ibland byggd av eldfast material!!???

Den roligaste och mest innovativa varianten av bockbränning var ändå den som utklädd till en tomte, sköt en brinnande pil från sin pilbåge mot bocken. Pilen for i en fin dalande kurva över bevakare och stängsel, och träffade objektet som brann ner, vackert, onödigt men innovativt, tomte med pilbåge.., ja vad ska man säga.....

Sen får vi inte glömma Gullspira i filmen "Barnen från Frostmofjället". Om tårar vore guld har vi varit miljonärer, som vi grät när barnens pulka for som en vante över dom snötäckta vidderna...

Har också gett namn åt ett filmpris om jag inte minns fel.

Och så förstås den helt underbare ryske målaren och konstnären Marc Chagall vars vackra getter och kvinnor oftast ses svävande över hans barndomsbyar, fantastiskt!

För att inte tala om hur många gånger storbrorsan skrämde upp en med bockarna Bruse, otäckt.

Säkert mycket mer som man kan lägga i betydelsen getter och vår historia, både på gott och ont, men som jag inte tänker gå in på här.

Mitt största och käraste minne om getter, är nog ända när mamma läste "Petter och hans fyra getter", en saga jag lärde mej utantill. En av dom var min absoluta favorit..,det var den tredje geten, för den var gul, den var Julbock varje Jul...../eriksson

2010-11-02T09:50:00.000-07:00

Gladkapital

Idag har det varit en sådan där rationell dag. Städat på Godset, vilket innebär att vi frigör arbetsytor, spolar bort skräp och damm, fyller en ugn, dricker kaffe, pratar lite skit och åker hem.

Väl "hemma", som den här veckan är på Berget, med hunden vars rasnamn jag fortfarande inte kan uttala, utan nöjer mej med att hunden är bra för allergiker.

Tänt en brasa, bryggt en kopp te och slötittar lite i AK:s bok; "Profeten" av Kahlil Gibran. Fina tankar och texter visst, men inte min melodi längre, fina illustrationer dock.

För lyssna här: "Ty tanken är den fria rymdens fågel, som i en bur av ord kanske kan breda ut sina vingar men inte flyga." Funkar säkert för många, men inte längre för mej, känns lite långtradigt emellanåt och svårtillgängligt, men vackert, säkert!

Allt har väl sin tid som vi säger, vissa saker och tankegångar växer man ifrån, andra sätter sig för alltid och blir till ett livselixir. Tänker också på Tusen och en natt, sagor som varade 1001 nätter, berättade och sammanflätade av Scheherazade.

Annars finns det ju som alla vet en uppsjö av underbar litteratur och prosa; Hesses "Under Hjulet", T.S Elliots "Det öde landet"..m.fl..m.fl..

En stor favvo är helt klart Tage Danielsson, som rappt, underfundigt, intelligent och roande kastade ur sig än det ena än det andra mästerverket, här ett smakprov:

"Här står nu en höstdag förtrollande skön, och pockar på uppmärksamhet

Och här sitter jag med mitt klank om miljön, enständigt förbannad poet,

med surmulen uppsyn och träsmak i röven.

Jag tror jag går ut bland de gyllene löven.

Här lyser en höstsol förtrollande gul.

En vind smeker varligt min stuss.

Som ekorren samlar på nötter till jul

jag fyller mitt visthus med plus.

Man skriver om minus.

Men sällan förklarar mantydligt och klart,

vad det är man försvarar.

Här står nu en ek så förtrollande stark, och ökar mitt gladkapital.

Nu sipprar det fram ur min vresiga mark

en källa, kristallklar och sval.

Jag tillönskar Sverige all lycka och medgång.

Sen blir jag väl arg efter soldjävelns nedgång." /eriksson

2010-11-01T09:23:00.000-07:00

Nu har jag snöat in på fallfärdiga, ödelagda hus som bara står där och väntar på att vittra sönder fullständigt, eller bli ett rivningsobjekt och bana väg för något nytt objekt.

Såg nämligen en mycket vacker bild på ett öde land och ett övergivet hus, lite ensamt för sig själv, men med en patina som berättade allt och ingenting om dom som byggt, varit boende och med råge använt sig av det, på alla sätt och vis.

Spänningen ligger ju lite i det osagda och odokumenterade, det man inte vet, men gärna fantiserar om och formar till en egen detektivgåta som helst inte ska få någon lösning. Vem byggde, och varför, och där!!??

Fick därför en lidnersk knäpp, och påbörjade en nybyggnad av ett ödehus med ett fallfärdigt patina som får fantasin att gå igång. Problemfritt?, inte alls..., men roligt med en spännande utmaning, lite som att göra en deckare eller en romans i stengods som betraktaren själv har möjlighet att utveckla.

Såg en fantastiskt fin utställning på Gävle konstcentrum i somras, som visade den rolige, underfundige och skicklige illustratören Chris Wares arbeten.

Mycket fin som sagt, men där fanns ett verk som visade ett hyreshus i snitt, med kommentarer i olika rum, av och med olika företeelser och aktiviteter hyresgäster har för sig, allt från kärleksgnabb till ändrade tapeter, antal försäljare, ägare, fester och olika maträtter, åldersskillnader och orgasmer och mycket mer......

Hmm.., blir nåt att ta tag i det..., dags för lite research..:)/eriksson

2010-10-31T08:50:00.000-07:00

Spelade spel igår, en rolig och träffsäker frågesport om att bete sig "typiskt svenskt", på gott och ont.

Lingon,lådvin och långkalsonger hette det, rekommenderas varmt nu när höstmörkret tränger sig på och första blötsnön har kommit. Levererar två frågor här: "Tycker du om att få oanmälda besök av släkt och vänner?", och: "Skulle du gå med på en deal där du fick 500.000kr om det samtidigt automatiskt innebar att den person du tycker mest illa om fick 20 miljoner kronor", och så fortsätter det, skoj som sagt och igenkännande...

Sen vete väl tusan vad som egentligen är "typiskt svenskt". Kan tycka att ord som civilkurage och socialt engagemang borde vara det i större utsträckning.

I ett land som får allt fler hemlösa, utvisar sjuka barn och där grannar kan ligga döda i månader, borde vi alla, göra och ta emot oanmälda besök från släkt, vänner och grannar, oväntat blir ofta roligt, och så kan man få sig en kopp espresso, om man har tur!

Kanske bidrar jag något den här veckan då jag är hund, kanin och akvariefiskvakt en vecka. Nära till Godset ett par dagar, har lite projekt på G som kräver lite och då kan jag ju stanna till lite extra. Sen har vi ju sällskap av varandra, även om akvariefiskarna inte utmärker sig som sällskapsdjur precis. Men fina är dom, neontetrorna, guppies och allt vad dom heter.

Har tagit upp akvarellfärgerna igen, har haft det svårt med dom, alltid! Dom kräver mer av en, och lever sina egna liv på nåt sätt, även sen dom lämnat penseln. Oljan är mer "lydig", och gör mer som man säger, oftast i allafall.

Så känns det, men nu har jag gett mej tusan på, att åtminstone få lite hum om hur de fungerar, och sen får vi se vad det blir av det. Kul är det, mitt i allt....:)

"När konst fodrar en förklaring, är det alltid något skumt med den"./eriksson

P.S En fråga till: "Händer det att du stör dig på människor som står stilla i vänstra "filen" i rulltrappan så att du måste harkla dig för att dom ska flytta på sig?"D.S

2010-10-24T10:46:00.000-07:00

Ibland blir det inte som man tänkt sig, det blir banne mig bra mycket bättre!

Gjorde mig en liten byrå i stengods för ett tag sedan, med en utdragbar låda. Den fick stå lite offside ett par veckor och goa till sig lite, eftersom jag vacklade lite idémässigt när den var klar, och var tveksam till om den skulle få vara kvar överhuvudtaget. för vem vill ha en liten byrå i stengods, därtill i Raku ?

Och där stod den, tittandes på mej och jag tittandes tillbaka. Fick liksom inte till det i tanken, ska den vara som den är, avskalad, utan krusiduller och symbolik, eller ska den tas bort, eller byggas på. För många gånger har man ju en tendens att överarbeta och göra för mycket, och ibland stannar man upp för tidigt.

En lärare berättade om ett liknande problem han hade med en skulptur föreställande en kvinna som ramlade utför en trappa.

Trappan han hade valt var ingen mindre än Spanska trappan i Rom (heter faktiskt så), som han tillverkade en modell av och skulpterade kvinnan som skulle falla i en framåtrörelse.

Men hur han än vred och vände på skulpturen, så fick han inte till det. Kvinnan såg endera ut att dansa chottis på ett ben, endera att elakt hytta med nävarna eller se spyfärdig ut.

Sent en kväll så for han till ateljén för att fortsätta sitt arbete och försöka få till det. Mörkt som det var så fick han ta till lite extra belysning som han exponerade mot kvinnan i trappen. Där, och just där, ser han vad han inte förstått och vad han har missat.

Hur han än försökt, så hade han inte fått till det, men nu när strålkastarljuset föll över kvinnan i trappen, så såg han hur skuggan förstärkte kvinnans rörelse, från att vara statisk, till att bli helt dramatiskt fallande. Lysande, rent ut sagt!

Men hur gick det då för byrån? Jo, liggandes bara en halvmeter från byrån fanns två små ben, tänkta till en marionett som inte blev av. In med dom i byrålådan som lämnas lite på gavel, och resultatet ser ni på bild ovan.

Man kan kalla det vad man vill, jag blir då både full i skratt och stolt när jag ser den, och då duger den, sen att den sprack i Rakubränningen är som sagt en annan pilsner.

"Konst är det man inte kan. Om man kunde det skulle det ju inte vara någon konst"/eriksson

2010-10-23T00:26:00.000-07:00

Första snön har kommit,den som har mage att ligga kvar en stund, ett par grader kallt och höstens första helgkurs i keramik har precis startat nu på morgonen.

Själv så står jag lite på sidan om och passar på att färdigställa några alster på göra listan, för att sen kunna påbörja nya grejer, vad det nu kan tänkas bli.

Satt hemmavid på Dalgatan och sorterade kartonger fyllda med fotografier, brev och andra ting, som får en att ömsom bli nostalgisk, glad, men också lite ledsen emellanåt.

För visst skiner man upp som en sol, när man i handen håller ett sånt här fint välskrivet brev med anteckningar i marginalen, små fina teckningar som beskriver en svårordad händelse, och alltid det där VÄND!, längst ner till höger. Fint som bara den, och mycket roligt att ha kvar.

Nu för tiden Anno 2010, med FB, Skype och Networlds, går det fort som attan med info, bilder, och grannar och vänners ve och väl.

Men vilken inspirationskälla! Vänner som levererar daglig dags, vackra underfundiga fotografier, teckningar och dikter, musictips, events och så mycket annat gott och tänkvärt att man bara baxnar!

Känner mej alltid så jäkla lyckligt lottad som har en kreativ bekantskapskrets, som bjuder på sig själv och som sagt, ger en input från alla håll och kanter, berikar tillvaron så mycket!!!!

Så till alla som står och trampar och inte riktigt kommer igång med kreativiteten, kan jag bara säga som Morfarn i Maksim Gorkijs memoarer" Min barndom" sa :

"Ut i världen, hemma blir det ingen guldmedalj"./eriksson

2010-10-18T10:39:00.000-07:00

På plats igen på godset efter en helg med lite annat pyssel och stök hemma på Dalgatan. Kändes skönt att vara lite ledig och "hinna ikapp".

Men mina vänner på Godset hade inte legat på latsidan, där var fejat och putsat, nya hyllor uppsatta och orangeriet ställt iordning inför den kommande vintersäsongen, mycket snyggt och imponerande. Nu får jag väl själv till att börja med, ta tag i kvarning av återanvänd lera, nog så jobbigt, men nödvändigt.

Vintern ja, inte min pilsner om man så säger. Är nog själv lite mer åt sommarhållet med flip-flop och sköna, varma bad och båtturer. Hur som helst så kommer den och hugger rätt vad det är, och då bör man ju vara beredd. Märks nu om inte annat i hallen, där tjocka jackor och grova skor, halsdukar, mössor och allt annat man ska ta på när man går iväg och köper mjölken.

Annat är det på jobbet som man säger, där tar så sakteliga nya skisser och funderingar form, och ska väl så småningom bli till en ny spännande kollektion, ser onekligen bra ut!

Apropå inför vinterväder och jul, så finner man att läsa i bondepraktikan att om en Juledag infaller på en Lördag, vilken den gör i år anno 2010, så lär detta år ha blivit enligt följande praxis :

"När han på en lördag är, kommer en vinter med köld och väder,

ostadig, också mycket snö, och en ond blåsande vår skall du se.

Sommaren bliver och hösten torr, man skall icke mycket korn i ladan föra,

fiskeri skall då lyckas i alla tider, skeppsfolk skall då mycken storm lida.

Mycken eldsbrand skall man spörja, och av mycket krig skall man och höra,

folket bliver sjukt, de gamle dö, trädena förtorkas, bina lida nöd,

därför ska du icke på honung lita, men du må väl hos mjölkbyttan sitta.

Jag håller det inte dyrt skada må,att vi detta år inte mycket vax ska få.

Och kyndersmässo ljus behöva icke vi, papisterne have oss därmed förvänt,

därför bliva de nu dageligen förskämt.

Gud have med dem och oss tålamod, och förlåte oss vår synd, slem och led."

Jojo, ord och inga visor det, snart Jul.../eriksson

2010-10-16T10:23:00.000-07:00

Ibland har tv-burken sina förtjänster och råkar hitta rätt bland ljud och bild. Såg nämligen Robert Plant i "Skavlan" och Elton John hos "Elvis Costello", kul och lärorikt att få höra om historier från förr och vad de har inspirerats av, dessa två giganter.

Mycket har vi ju gemensamt vi kreatörer oavsett hur nutid är och hur framtiden ter sig, den upprymda känslan när bitarna faller på plats och den kolsvarta väggen när allt gått åt helsike. Att få behålla känslan när man väl har hittat rätt, och orka vända om och ta nya grepp när återvändsgränden är ett faktum.

På godset har vi haft det hektiskt den senaste tiden, med Utställning på Murberget och skapa för Vårsalongen på Liljevachls, roligt, inspirerande och ibland skitjobbigt. När det varit som värst så funderar man om man valt rätt media för just den tanken eller det uttrycket. Ibland kanske man ska måla eller fota, ibland skulptera eller helt enkelt bara muntligt berätta det man vill ha sagt, rätt eller fel.., jag vet inte.

Men så infinner sig känslan av att inte ge upp, speciellt då man många gånger haft det färdiga resultatet i huvet och nästan känner hur det ska bli, det roliga och inspirationen tar över och säger åt en att inte kapitulera. Huvudsaken är att det bär frukt de frön man försöker så, om än de smakar beskt för vissa, och är en lyckococtail för andra, så ska de ha vattnats rejält.

För ställer vi oss likgiltiga och oinspirerande inför konst och kultur i vilken form den än vara månde så trampar vi vatten, och lär inte ta oss vare sig åt det ena eller andra hållet. Så spotta och skäll på den, eller kyss och applådera den, men säg inte att du inte förstår, var istället ständigt nyfiken och säg som Moliére:

"Nyfikenhet är att villigt, stolt och ivrigt erkänna sin okunnighet."/eriksson

2010-10-15T13:06:00.000-07:00

Nä nu var det länge sen på bloggen, känns fint att vara tillbaka . Sitter och kollar in på världens barn galan med jämna mellanrum, har ringt in och gett en slant, bara hoppas den kommer i rätta händer.

Tidigare idag så var det ett intressant reportage på kulturnyheterna om ett storytelling meeting i Stockholm, där några av världens "bästa" storytellers samlades. I Kina t.ex, där det muntliga berättandet har tusenåriga traditioner och minst lika många utövare kan man få sig en berättelse uppdelad i avsnitt. Man besöker alltså en berättare och får sig ett avsnitt, återkommer dagen efter för en fortsättning, häftigt!

Ivar Lo Johansson påstår i sina memoarer att hans tidigaste minne av sin barndom, är när han ligger i sin barnvagn vid ett års ålder och irriteras av ett bi !?

Hur som helst, världens barn och berättande...,roade mej därför en stund med att försöka hitta mitt tidigaste minne, inte lätt alls. Det fina i alltsammans är att mycket dyker upp som man glömt eller lagt åt sidan i någon otillgänglig huvudhörna.

Först så måste jag förflytta mej till min barndoms Mackmyra by i ett gult trähus som faktiskt påminner lite om min nuvarande bostad. Där var vi många som bodde och många hälsade på, så till en början blir minnesbilden ett gytter av människor, djur, möten och tidpunkter än hit, än dit.

En morfar som byggde fågelholkar, två mostrar som jagade killar, en farbror som jagade tjejer och en morbror som körde en Husqvarna Silverpil, och så vi då fem, familjen Eriksson. Händelselöst var det då aldrig, sprang vi inte olovandes ner till bäcken, så fick vi hjälpa grannarna med sättpotatis, valla kor och äta kalvdans,hjäpa till vid tvättflotten, bli "pottklippt", fånga kräftor och åka lådbil och....

Men i mitt minne så är det en sak jag alltid återkommer till när jag tänker tillbaka, "Sillbilen"!

Vi hade en St Bernardshund som hette Peggy, när hon la iväg över fälten bort mot bron, så kunde man se "Sillbilen" komma, en wolkswagen buss med såna där aluminiumjalusier man kunde dra upp. Väl framme så följde Peggy bilen tills den kom fram till gården. Och ur och från den såldes allehanda varor som strömming, grönsaker, basvaror och mycket annat, en fröjd att minnas, för gissningsvis så fick vi säkert något vi barn, eftersom jag alltid drar på mungiporna när jag minns det.

Så ge åt världens barn, så åtminstone några får något gott att berätta, för det är väl som Isabell 7 år sa:

"Det är inte så farligt om man har olika färg på huden, det viktiga är att man har samma färg på hjärtat."/eriksson

2010-09-07T12:30:00.000-07:00

Dagen efter i solens glans såg hon ut som en chimpans..när hon gnidit av sitt forna idial på kuddens var. Så känner jag inför valet. Allt låter så bra och allt som sägs låter som sanningar. Vad ska en enkel människa tro och tycka om allt detta. Det som tidigare var ett faktiskt val av flera har blivit ett val av två. Väljer man en får man dom andra på köpet. Ta två betala för en.....då tänker jag bara på hur lurad jag blivit tidigare när jag betalat för en och fått en... Problemet nu är att jag bara vill ha just en och inte flera.

Vi kopplar nu bort valet och kvalet och låter oss föras in i en ren inspirationsvåg! Krukmakarna och vår stämningshöjare Anna sätter kosan mot stockholm och Terrakotta armén. Vi ska under fyra dagar bara njuta av att ta in konst och kultur. Att få bo vid Nytorget på Söder och insupa den atmosfär som råder där. Vissa fasta punkter på programmet med start i Gävle och på kultur centrum där sedan ett besök hos Maria på Lermakeriet ska vi låta oss förflyttas på ren och skär lusta. En resa som ska ge oss en energi boost som raskt ska ta oss genom den mörka årstid som väntar men som vi vet avslutas i blendande vitt och tända ljus och brasor.

Medelhavs museét, Blås och knåda, 24 kvadrad,urban deli ,tio gruppen och ett besök på kontnärs matriel butiken på Mosebacke mm.....SÅÅÅÅÅ mycket så rooooligt! Helena talade om för mej att Stockholm är inte ett ställe man åker till om man inte måste! Men jag ska visa henne ett Stockholm som man längtar efter! /ak

2010-09-06T11:10:00.000-07:00

Kollar in Vetenskapens värld och får ta del av naturens under medans jag skriver, allt från Gecco ödlan och Lotusblomman till kvalster och baciller, fantastiskt!
Kom till Bruksgodset i morse, trött, hålögd och tom i kreativiteten. bestämde mej för att städa och sortera, en måndagsidé jag var rätt ensam om eftersom AK och Helena ville skapa, det är klart dom får och ska.
Själv for jag hem tidigare efter att ha städat en stund. Ibland kommer inte saker och ting på beställning, oavsett om man vet vad man ska göra eller inte. Tankarna drar iväg och spretar åt alla möjliga håll och kanter, då ska man dra och göra något annat, det blev en annan dag idag, kan bli så.
For till stan, köpte mej en café Latte, ströläste lite tidningar och solen den sken.., tittade in mej på alla dessa människor som passerar längs Storgatan, tänkande, grubblande, bubblande, skrattande, springande och gående mot nya mål och medel, bland braiga och dåliga dagar, självsanerande Lotusblommor och självhäftande Geccoödlor.../eriksson

2010-09-05T14:07:00.000-07:00

Hemma igen efter en intressant och givande utvärdering av Bruksgodsets aktiviteter och arrangemang, denna fantastiskt varma och fina sommar.
Nu startar hösten och med den nya kollektioner och alster som ska tas fram och utvecklas. Vi har som ni läst tidigare byggt om och målat i butiken och med det fått större ytor att disponera, så nu ska hyllorna fyllas, å det med basta! Och när det väl är gjort, så ska det marknadsföras och exponeras så stilfullt och riktigt det är möjligt, så att allt kommer till sin rätt.
Läste om Frank Baum för ett tag sedan, mannen bakom det moderna skyltfönstret. I motsats till andra köpmän var Baum tämligen ointresserad av varornas syfte, utan fokuserade mer på deras utseende. För huvudsyftet var, enligt Baum, inte att övertyga kunden om varans egenskap och låga pris, utan istället väcka en "längtan att äga". Visuella arrangemang bakom allt större glasfönster blev hans recept. Det hela var inte utan problem, och i början fick man hyra in folk som fick stå och glo dagarna i ända, allt för att skapa nyfikenhet. Men Frank Baum banade i allafall vägen, den han beskrev i boken "Trollkarlen från Oz" (ja han skrev faktiskt den).

Nu har vi fördelen på Bruksgodset, att där kan alla gå in och vara närvarande i såväl skylten som produktionen, vi har med andra ord tagit ett steg längre..., on the yellow brick road.../eriksson

2010-09-01T12:04:00.000-07:00

Finkultur!

2010-08-31T11:26:00.000-07:00

En vandring i solen

Som Far till nu två utflugna barn, har jag ( tror jag, i allafall ) förstått att var ålder har sin charm, nyfikenhet, vånda och oförstörda gåpåaranda.

For till Umeå idag för en liten omsorgsfull service och status presens. Till min stora glädje så följde AnnaKarins dotter Agnes med, en ynnest att få tillbringa dagen med henne, nyfikenheten och spontaniteten själv.

Hur än det är och hur än allt förhåller sig i alla tider, så verkar funderingar och frågeställningar vara dom samma, man byter bara ut kulram och radio mot Ipod, och skolresan till Furuvik mot Göteborg och Liseberg.

Ingen är mer glad än jag.

Pappa sa alltid, bli aldrig en nolltillväxtare, tänk framåt och följ utvecklingen, men glöm aldrig dina rötter.

Så på vägen hem, efter en dag av kulturella begivenheter med allt från logdans på museét, till ett Happy Meal på McDonalds, så sitter vi där gratisåkare till trots, och småtjattar med varandra., Agnes och jag.

-Finns det ett liv efter detta?Frågar Agnes..

-Ingen aning, säger jag.

-Men man kan forska i det kanske, som Farfar forskar...

-Jaa, säger jag, men vem ska man fråga?, alla som vet är ju döda och de som lever och säger att det finns , dom tror ju...

-Men när du dör Peter så vill du väl bli askad iallafall?

-Du menar kremerad, säger jag...,

-Näää, askad.

-OK, säger jag, blir jag inte uppäten av maskarna så kan jag mycket väl bli askad, om jag får lägga askan på berget i din sandlåda, som ett minne..

-Men mina barn ( om jag får några) som sitter i sandlådan och leker , och helt plötsligt får sot i spaden blir ju skiträdda när dom får aska på spaden, vad säger jag till dom ?

-Säg till dom att det är ju bara Peter, å lägg det i lastbilen, den som han tycker så mycket om, den med tipp.../eriksson

2010-08-31T05:38:00.000-07:00

Förnuft och känsla!

Det är med dom verktygen vi kan komma någon vart med det vi gör. Personligen kanske känsla är det som driver mej mest. Men med känsla kan man komma långt och med förnuftet som partner skulle man säkert komma ännu längre.

Mina allra käraste vänner nu startar keramik kurserna! Onsdag kväll 18oo upptakt! Fredagkväll har vi upptakt för helg kursen och sedan kör vi så det ryker hela helgen! Om det finns någon som känner sig sugen finns det två platser att fylla på helgkursen! 4-5 September alltså!

Kermik ....Leran liksom kletar sig fast i ens inre. Jag träffar människor nästan dagligen som berättar om att dom gått kurser och att dom fortfarande ser, tänker och känner keramik! Men det är väl så med allt som vi med händerna får lära oss. Innan vi har provat kan vi ju inte veta! Men när händerna en gång fått forma det som vi i hjärnan räknat ut eller tvärt om...formar det som leran själv vill och inte alls som hjärnan tänkt! Om du vågar och vill....ta chansen att ge hjärnan en utmaning och händerna en ny erfarenhet!/ak

2010-08-30T09:47:00.000-07:00

Man ska inte kasta sten i glashus!

Första gångs upplevelsen..att spendera en helg i ett glashus på torget i Umeå. Jag hade tankar på att det skulle kännas väldigt obekvämt. Vår uppgift var att berätta för besökarna vad vi i Örnköldsvik har att erbjuda dom som tar Botniabanan för att upptäcka vår region. När Peter E och jag åkte upp till Umeå visste vi inte vad vår roll skulle vara och diskuterade hit och dit, om, kanske osv. På vägen stannade vi till på ett ställe och jag fick chansen att göra en liten gallup. Frågan var...Vad är konst för dig? Svaret var att det mest var konstigt och svårt att förstå. Men å andra sidan tyckte den här personen att, - det är konst att kunna köra riktigt bra rally. Kanske detta är två skilda saker. Men....det är väl också en konst att på ett transparent sätt presentera kultur och konst genom att sätta den på torget i ett glashus! Kanske det kan göra det enklare att förstå att kultur är ett enormt stort begrepp som innefattar väldigt mycket.

Framför allt anser jag att den ena sortens konst inte är finare än någon annan. Det kanske inte alla skulle hålla med om men då kan dom få skriva en kommentar och förklara för mej vad som gör skillnaden så fasligt stor.

Höstens göranden har nu sparkat igång och det känns mycket bra. Nu hoppas jag att vi snart kan få tillbaka vår vän Helena på banan så är lyckan total!/ak

2010-08-25T13:58:00.000-07:00

Elin & Licia!

Har idag haft besök av min barndomsvän Licia och hennes gamla studiekamrat från HV(handarbetets vänner på Djurgården i Stockholm). Elin hade även med sig sin ursöta son Eldar. Ett inspirerande möte med väckta tankar om samarbete. Sååå roligt att träffa alla tre!

Dagarna i verkstan fylls av roligt arbete och p1. Nu är det bara politik på alla programpunkter och jag måste säga att jag önskar att allt jag sa lät lika självklart som när politikerna ska svara på de frågor dom får serverade. Vilken färg dom än har. Dom har svaren och lösningarna på allt! Sedan vet vi ju att det som sägs inte stämmer och att det som lovas inte efterlevs. Och det kan väl bero på en massa omständigheter men när det sägs och lovas låter det så bra! Jag skulle vilja veta varför jag måste betala 25% i moms på min keramik medan om jag målar en tavla är det bara 6% i moms? Är det skillnad om jag väver en matta som ska ligga på golvet eller om den ska hänga på väggen? Tur att mitt i musiken finns och tankar för dagen och att man faktiskt kan stänga av och njuta av tystnaden.

Missa inte slöjdmarknaden 19september på Murberget Härnösand som avslutar krona och kransutställningen samt den parallella slöjdutställningen. Vi kommer att vara på plats för att sälja vårt hantverk. Den närmaste veckan ska vi ta fram de former som vi vill presentera och sälja den dagen. Känslan säger färg och robusta former.....vilket fantastiskt jobb jag har....idag vilar jag i kognitiv resonans!!!! Läs i går! /ak

2010-08-24T13:39:00.000-07:00

Bara en önskan om att få lägga ett intressant uttryck för något vi alla känner, men inte vet namnet på ,till vår språkbank!! Kognitiv dissonans!Det är när vi handlar mot bättre vetande och vet om det. Det är ni vi handlar mot vår egentliga attityd. Exempel; Jag kör för fort! Jag vet att det innebär risker både för mej och andra, dessutom är det olagligt. För att komma ur den kognitiva dissonans som härmed uppstår kan jag ...1. Sluta köra för fort 2. tala om för mig själv att jag är en fantastisk bilförare,haft körkort länge. Jag behärskar fordonet. 3. Jag måste faktiskt hem till mina barn! Då kan jag få den kognitiva dissonansen att övergå i en kognitiv resonans och då mår jag bättre!
Så enkelt det kan vara!/ak

2010-08-24T10:00:00.000-07:00

Vi hade på Bruksgodset för något år sedan en höstmarknad med "loppis", om än så liten, men i allafall...Där fanns att köpa, tillgå och beskåda allt från trattkantareller, rödbetor, gamla böcker och nya tidskrifter, och annat smått och gott från vindar och källarutrymmen.

Bl.a fanns vid ett bord en gjuten skulptur i abstrakt form signerad Åke Lagerborg, en respekterad, kunnig och intressant konstnär och medmänniska, född,uppvuxen och verksam i Örnsköldsvikstrakten.Det finns ju trots allt en hel del offentliga verk i kommunen signerat Å. Lagerborg, så vår käre loppisförsäljare hade nog inte den blekaste aning om vem Å.L egentligen var.

Nåväl kära vänner, när jag står där och vrider och vänder på såväl skulptur som mina egna tankar, så vem ser jag komma från parkeringen, hand i hand med sin fru, om inte Åke Lagerborg i egen hög person....

Här är läge för en Intermission som det stod på bio när man bytte rulle på filmen, en paus kort och gott. Vi tar en sån, men först en till skaparhistoria modell "Money talks" ;

"Fransmännen rasar mot ett övergrepp på den franska folksjälens känsla för både oberoende och god matkultur. Nu är det grillade vildsvinet stekt: fransmännen har sålt ut sin frihetshjälte Asterix till McDonald´s. En ny annons visar hur Asterixseriernas sedvanliga avslutningsfest utspelas inne i en hamburgerlada med det välkända M:et på taket och barden Troubadix bunden utanför," suck....

Om denna skrift och vår oavslutade Bruksgodshistoria skulle Shakespeare ha sagt:

Åh, om detta ingenting berättas allt../eriksson

to be continued.........

2010-08-22T23:08:00.000-07:00

Nu är det dax!

Idag pirrar det i magen för det är skolstart. Saken gäller inte mej men man påverkas av stämningen. Mina barn hade inga problem att komma upp i morse. Det fixades med hår och kläder. Det packades ryggsäckar och packades upp för att kontrolleras för att sedan packas igen. Dom cyklade iväg spända inför dagen. Själv smög jag mig efter med hunden med hopp om att alla skulle tro att det var det jag verkligen gjorde.....gick ut med hunden. Jag ville bara titta på alla barn och vuxna som i en strid ström kom till skolan. Små klungor av barn stog lite utspridda på skolgården. Några förskoleklassare kom hand i hand med mor eller far. 6orna syndes inte till - dom satt väl i korridoren så där stora och tuffa och oberörda som man bara kan vara när man är äldst på skolan. När man är stor måste man vara snäll...mantrat jag gett min son.

Tjejerna klumpar ihop sig och står mest och fixar med håret och kollar in sina skor. Undra just om dom skulle se om någon var naken? Dom har så fullt upp med sina egna krumbukter. Killarna tar pulsen på varandra med lite fotboll innan det ringer in på höstens första skoldag. Själv märker jag att både jag och hunden står och ser på skådespelet. Vi bara står där och det måste ha sett kul ut eftersom vi skulle föreställa friskt promenerande,rastande.

Mina egna minnen från skolans första dag på hösten var att jag mådde illa och ville inte alls gå dit. Skönt att mina barn inte känner så! Jag hade ingen anledning att inte trivas i skolan men jag har aldrig varit särskilt bra på att passa in. Har man den egenskapen ska man ha ett starkt självförtroende och en stark självkänsla. Jag hade väldigt stark integritet men saknade självförtroendet. Det resulterade ofta i att jag kände mig kränkt. Jag gjorde min grej i lugnan ro men blev ledsen av att jag ansågs som lite konstig. Jag brydde mej inte mycket om mitt yttre, jag hade inte rätt kläder och jag tyckte att idrotten och tecknandet var roligare än att hänga nere på byn. Kompisar var inget problem det var värre med känslan av att inte tycka och känna som dom . Jag ville verkligen tycka att det var kul att hänga...men jag frös och tyckte väldigt snabbt att det var tråkigt. Jag hade svårt med motivationen.

I verkstan kollar vi inte in varandras hår och nya skor idag men vi ska syna varandras planer vad gäller höstens production. Själv ska jag den här veckan beta mej igenom inkomna beställningar. Några välfyllda sidor i min bok som ska bockas av en efter en! Ett bra sätt att komma igång! /ak

2010-08-19T11:33:00.000-07:00

Hösten bär med sig lugn och rutiner. Jag gillar hösten och den höga klara luften. Att efter en promenad få komma in och dricka en kopp te och kanske göra en brasa.. Jag har inga problem med hösten! Värre är det med sommaren med alla förväntningar och förhoppningar och allt man vill hinna göra. För mej innebär hösten en fristad där det finns plats för eftertanke.

Den här hösten har vi startat med att ge butiken ett litet lyft som ger större möjlighet att exponera våra alster på ett mer rättvist sätt. Tidigare har man inte sett skogen för alla träden men nu ska det finnas utrymme för alla former och färger utan trängsel. Inspirerande att det nu ges nya förutsättningar för oss tre som ska samsas med våra tre olika formspråk.
Vi ska i September göra en liten utflykt till Stockholm för att tillsammans se på andras sätt att arbeta i grupp och samtidigt förhoppningsvis stärkas i det vi redan gör! Kärleken till hantverket och glädjen över skapande processen är kärnan i det vi gör och sedan tar det sig bara olika former.
Jag träffade en gång en kille som släpade hem stora stubbar från skogen som han sedan arbetade med utifrån ett uttryck som han sett i stubben. Han ville inte höra något romantiserande svimmel svammel om glädjen i skaparprocesser och annat. För honom var det ett helvete att släpa alla dessa tunga stubbar hit och dit. Han hade inte valt det utan det var bara som det var! Skit helt enkelt...bara en massa slit! ......men visst handlar också det om kärlek!? Kärleken är väl inte alltid så romantisk och rosa skimrande? Man får ju slita en hel del på grund av kärleken. Hur som helst blir vi pundare på det vi gör bara vi gör det hjärtat vill att vi ska göra. Jag har aldrig kännt mej tvungen att släpa hem stubbar men nu känner jag ett starkt behov av att fylla våra nya hyllor med nya former och färger!/ak

2010-08-17T13:47:00.001-07:00

Jag är barnsligt förtjust i att öppna paket i vilken form och färg det månde vara, en ren adrenalinkick hur underligt det än låter. Andra gör det på annat sätt, en bekant öppnar inte sina paket inför åskådare av den anledningen att hon inte kan dölja sin besvikelse om och när hon nu blir det. En annan person får man truga och be för att han överhuvudtaget ska skänka paketet en tanke. Finns säkert fler sätt och synpunkter i ämnet presenter och paket.
Hur som helst så är det tanken som räknas, eller hur?

Lite i de här tankegångarna går vi i på Godset just nu, en paketinslagning där omslaget är klart, vackert och gediget i sin fulla prakt, och där vi istället ägnar oss åt innehållet och ska ta fasta på våra alsters former och uttryck, hur rummet ska hjälpa upp och gestalta deras egenskaper, och hur dom stöttar rummet och butiken i sin helhet, men framförallt, hur bemöts vårt slit och släp och grubblande, när våra besökare lossar på tejpen, klipper av snöret och träder in i det nya paketet. Där i ligger spänningen, eller anspänningen om ni så vill, med att bygga om, bygga nytt eller bara möblera och flytta om. Hur roligt och spännande som helst!
Att få prata färg och form och bredd och längd, fundera på sociala stråk och strängar. Hur går man, och vad ser man bland många men också i sin ensamhet.
Jag tror mej veta att vi gör rätt för vi gör det på vårt sätt. Kommer att bli intressant och också lärorikt att få ta del av våra besökares synpunkter fram över.

För hur än det är och förblir, så säger vi på Bruksgodset som Puck i en midsommarnattsdröm;

" Men har ni översett, med det som gick snett
och vi inte visslats ut
blir vi kanske bra till slut.
Så godnatt nu allihop.
Kläm nu i med bravorop
och applåder, om ni känner
för hos oss på Godset är ni alla våra vänner./ eriksson

2010-08-16T11:46:00.000-07:00

Allt gammalt är inte tråkigt!

Nu har vi påbörjat en förvandling av vår butiksyta. Att det gamla skulle vara dåligt vill jag inte påstå men vi vill göra om göra nytt. I butiken finns en bermuda triangel där ingenting säljs och ingenting blir synligt. Ett märkligt fenomen. Om vi möblerar utifrån och in eller inifrån och ut tycks inte ha någon betydelse....det blir alltid en död yta! Samma yta varje gång! Nu ska vi placera om hyllor och bygga till några små väggar för att öka hyllmetrarna nu när vi ska vara tre som ska producera och leverera. Det är en hel vetenskap att veta hur man ska slussa sina kunder på rätt sätt genom butiken för att dom ska hinna skapa ett behov innan dom passerar kassan. Om vi visste hur mycket som påverkar oss när vi går in i ett varuhus eller butik skulle vi aldrig gå in! Det ska dofta rätt det ska vara rätt ljus, rätt musik och rätt ordning på grejerna. På Bruksgodset ägnar vi oss inte åt sådant men vi ska med alla medel försöka flytta ut Bermuda triangeln ur butiken.

Peter och jag ska nu beta igenom ytorna en efter en eftersom vi fortfarande har sommarens öppentider gällande. Stökigt blir det men vi hoppas att våra kunder ska uppskatta förändringen efter utfört arbete.

En fantastisk Augustikväll råder utanför fönstren och vi har tagit en tur ut mot havet. En kväll som denna är det synd att gå och lägga sig. Men med huvudet fyllt av planer för hösten ska jag sova på söta örat för att brassa vidare i verkstan i morgon. /ak

2010-08-15T10:03:00.000-07:00

Diamant kommer ur Grekiskan och betyder okuvlig, ett begrepp som mer än väl skulle passa in på stengods och glasyr, för att kuva dessa två är sannerligen ingen dans på rosor.

Det berättas att när diamantsliparen Joseph Asscher skulle klyva världens största diamant (Cullinan), så hade han enligt myten en läkare och två sjuksköterskor bredvid sig. Första slaget tog inte, det andra klöv diamanten i två lika stora delar, och utmattad av den mentala prövningen föll Joseph avsvimmad ner på golvet.
Lyckligtvis så har vi på Bruksgodset AnnaKarin som f.d op-syrra, om nu stengods och glasyr skulle få för sig att pröva vår hälsa på endera sättet.

Vad jag vill komma till är att det har småjäklats för mej med spruckna fat, ogenomtänkta glasyrval och alldeles för mycket av oplanerat arbete. Det tar sin tid att lära och ibland tror man sig veta mer än man gör.
Kunder som besöker Bruksgodset fascineras av den ständiga påhittigheten och nytänket i det vi gör i verkstaden. Och visst är det så, vi prövar oss fram, testar nya ideér, kritiserar och inspirerar varandra till nya tillskott och alster i vår butik.
Gunnar Cyrén, ni vet han med Nobelservisen, berättade för mej när han som nyutexaminerad formgivare kom ner till glasbruket i Orrefors, glad i hågen rusandes ner till glasblåsmästaren med nya friska former och synpunkter, visar skisserna varpå Mästaren säger; släng det där och lär dej blåskonstens grunder, sen kan du skissa om.
Lite så kan det kännas ibland, ivrig och entusiastisk som man många gånger är och blir, slarvar man med det man lärt sig. Men synden straffar sig själv heter det ju, och det har jag fått del av, och förhoppningsvis så är det nog bara jag, AnnaKarin och Helena som kommer att märka min nya filosofi, och alla ni andra kommer att lägga märke till vår nya kollektion så småningom.

"A kiss on the hand may be quite continental, but diamonds are a girls best friend...", sjöng hon ju vår kära Monroe.

Om Ulrik och Anna Ulander sjunger den ikväll har jag ingen aning om, födelse och bröllopsdag som de nu firar. GRATTIS! Och förresten, diamanter har de ju redan, två t.o.m som förmodligen gått och lagt sig, kuvliga eller okuvliga...../eriksson

2010-08-12T01:17:00.000-07:00

Nya planer!

Ikväll ska vi ha ett litet möte där vi ska planera för höstens aktiviteter. Då gäller det att vi på keramiken har vårt packat och klart annars får vi ta det som blir över. Keramikens planer är som följer....slöjdarmarknad på Murberget 19september, Stockholms resa för att göra studiebesök och även se terracotta armén, lämna in på Liljevalls för vårsalongen, göra en portfolio för att hitta återförsäljare, knyta kontakter, hitta hur vi ska fungera som kollektiv...ekonomisk förening? Julproductionen , adventsstakar.

En fantastisk höst som känns spännande och rolig. Jag vill nästan att det ska börja nu! Det känns lite som att trampa vatten ....man kommer ingenvart. Sommaren är inte slut men nästan och att fylla hyllorna känns tungt ....man vill sikta framåt! En vecka kvar på sommarlovet och sedan ska rutinerna trilla på plats och vardagen lägga sitt lugn över oss alla! För mej innebär det att arbetet i verkstan kommer igång på riktigt! Tänk att jag har vett jobb där man längtar efter att få börja jobba efter semester och sommar./ak

2010-08-11T02:47:00.000-07:00

Nu sjunger sommarsäsongen på sista versen!

Jaha..det var det,det! Nu har sommar ruset lugnat av och det är inte fullt lika många semesterfirare ute. Gäster kommer och går hela tiden men det blir inte den där ruschen mitt på dagen. Varje år undrar man vad som hände när allt plötsligt lugnar av. Fast man vet så är man lika förvånad varje år! Ikväll hoppas vi på att det blir mycket gäster då sommarens sista bakluckeloppis ska äga rum! Sista chansen att byta grejer med varann. Rostig spik mot en cykelpump osv. Det som är skräp för mej kan vara ett fynd för någon annan och tvärt om! Själv är jag den värsta sorten! Jag tänker att jag har för mycket saker och borde loppa bort lite...men när jag står där hemma och ska plocka ...hittar jag ingenting som jag faktiskt inte behöver! Som ni förstår finns det ingen sanning i det men.....det kan ju vara bra att ha! Så nu ska jag göra det jag är bra på istället....hitta nya bra att ha saker på loppisen i kväll!!!!

Vi borde vara bättre på att låta våra saker cirkulera. Varför ska alla ha en slipmaskin som bara står? Kanske används den ett par gånger för att sedan ligga bland bra att ha sakerna. I varje by/kvarter borde man ha en verktygspool där man lägger grejer som bara behövs ibland! Eller varför inte en symaskin/textil fixar låda. En fixa cykeln/skidorna inför säsongen låda. Jag vet ..jag vet, det skulle inte fungera. Men om alla behandlade sakerna som om man lånat dom av sin bästa vän ......eller ännu bättre ..lånat dom av nån som sa att det skulle aldrig gå! /ak

2010-08-09T01:07:00.000-07:00

bullerbybarnen på berget!

En särdeles envis förkylning har parkerat i min kropp och med hjälp av en hög luftfuktighet och en lagomt varmt väder växer den och frodas.....den har det bra! Jag har informerat om en omedelbar vräkning men ingenting händer. Kladd och klet,snor och hosta! Hallon, kantareller och blåbär bara väntar på att jag ska komma och rädda dom till ett bättre öde än höst och frost och förruttnelse. Jag har hållit farten uppe trots "dimman" men nu måste jag byta taktik! Jag ska lägga mig platt och bara vänta! Den måste ju flytta någongång!

Vår lycka är att vi har en stor familj med många barn, våra och andras. Här händer det saker hela tiden. Man kan sitta ner och bara lyssna och ta in så får man inspiration till väldigt mycket. En utflykt kan vara att ta med bulle och saft och klättra upp på en mossklädd sten i skogen (som man ser hem-i-från) . Ta man med sig ett munspel och en kikare kan man sitta där och mysa länge. Man kan gå ut och plocka blåbär i en kopp och äta med yogurt. Man behöver inte ta med sig en tio liters hink och sucka över att det tar sån tid! Man kan samla små grodor i en hink med mossa och roa sig med det i flera timmar för att sedan släppa ut dom i naturen och tacka för lånet.

Jag ska idag inte låta min frustration gå ut över möjligheten att ta del av den värld som barnen skapar varje dag. Jag ska strunta i att tvätten är tråkig och att städandet är det värsta jag vet och låta allt detta ingå i ett yttre rymden projekt där allt faktiskt är spännande!/ak

2010-08-02T13:53:00.000-07:00

En vecka på vift!

En veckas frånvaro och det var idag dax att öppna den ,i mitt fall, randiga boken. Se över dom beställningar som kommit in under veckan. Man kastas från det ena roliga projektet till nästa. Att ha flera olika beställningar i boken att välja bland underlättar. Då har man ju möjlighet att göra det som känns kul för stunden.

I morgon kan det vara så att vi alla tre musketörerna är samlade i verkstan och det känns roligt att tänka att det faktiskt blir så! Förr var jag ensam som arbetade med leran men nu har jag vant mig att det finns andra att bolla tankar och ideer med. Det som är så skönt hos oss är att vi inte är en klubb för inbördes beundran utan vågar ge varandra både ris och ros. Att omge sig av ryggkliare och ja sägare vore mördande för utvecklingen. Om man presenterar en idé som man sedan måste försvara och förklara gör att även om dom andra inte jublar kommer att genomföra så mycket bättre! Ibland faller planen med diskutionen om man inte riktigt har tänkt klart! Så borde alla ha det på jobbet!

Jag har idag lyssnat på en energidebatt med politiker på radion....Dom kliar varandra på ryggen inom partierna och sedan kastar dom skit på dom andra. Jag förstår inte hur dom tänker. Det som slog mej idag var att när jag var ungdom och min faster skulle prata förstånd med mej använde hon mitt namn väldigt frekvent...sa aldrig du. Det var Annakarin hit och Annakarin dit på ett väldigt underligt vis. På ett lilla dumma du vis. Precis som politikerna tilltalar varandra fast dom då lägger till efternamnet också, som om vi ,eller dom missat vem dom talar till. Min faster hade blivit en fin fin politiker när det gäller retoriken. I mitt fall slutar jag lyssna!/ak

2010-08-02T12:43:00.000-07:00

Först och främst, AnnaKarin och Helena är tillbaka på Godset! Det bådar gott, finns mycket att ta igen, både vad gäller hantverket och munhugget.
Sommaren har varit god mot oss, mycket folk och vackert väder, loppisar och pubar, fikasugna krukmakarbesökare och återkommande stugägare. Så det fanns lite att dryfta när nu tjejerna kom tillbaka.

Hur som helst, så kom vi till slut att tala om Mayakalendern från mellanAmerika och Terrakottaarmén i Kina, två vitt skilda kulturer på två vitt skilda delar av världen men ändå med mycket gemensamt, såsom konst, arkitektur, naturvetenskap och förmodligen en hel del annat.
Ni vet väl hoppas jag, att delar av Terrakottaarmén finns att beskåda på Östasiatiska museét i Sthlm från den 28 Augusti, gå och se, jag ska!

AnnaKarin bloggade bra härom dagen i ämnet inspiration och var man ibland kan hitta eller åtminstone börja leta efter den, som t.ex i möten med andra, bland litteraturen, musiken och/eller i vår världsliga historia.
Arkeolog i praktisk betydelse har jag aldrig haft en tanke på, eftersom jag inte har tålamodet. Men jag låter dom gärna gräva, leta och borsta, för att sen kunna ta del av det och låta mej inspireras.
Få uppleva en terrakottafigur live, och veta att ca 7900 individer till med unika drag, samt hästar och vagnar finns att skåda, ger vem som helst ståpäls!

Att sen få sluta sina ögon, lyssna till allt hackande, putsande och fejande som 700 000 arbetare och hantverkare under 39 års tid åstakom är magiskt. Hur var det möjligt, hade man modell, misslyckades man, och hur bibehålla inspirationen under närmast slavliknande former, många frågor som inte alltid behöver ett svar, för olösta gåtor är en facination i sig.
För det är ju med inspirationen som med mycket annat, när man väl letar efter den så finner man något annat, och det något annat kan ju trots allt vara en inspiration i sig.

De två bönder som 1974 grävde en brunn för att finna vatten, fann i stället början till ett av världshistoriens största gravfynd, Terrakottaarmén. Lite samma känsla som Robinson Crusoe måste kännt när han på sin öde ö upptäcker spår i sanden en Fredag morgon, är inte det också inspiration, så säg.

Vilken dag bönderna grävde brunnen förtäljer inte historien, men en sak är sann och säker, Mayakalenderns stora årscykel började 3114 f.Kr och tar slut den 21 December 2012.
Den dagen är som av en händelse en Fredag, och jag tror mej veta vems spår vi kommer att se i snön./eriksson

2010-08-01T12:39:00.000-07:00

Love is in the air!

Det var vårens ideér om pollen och dess olika former. Nu finns en serie av äldre damer som ska påminna oss om att leva livet fullt ut, hela vägen tills det tar slut. Inspirationen till dessa damer kommer från ett möte med en mycket sinildement herre. Sommarutflykt men sina medpatienter och klädd och kammad som en kille inför skolfotograferingen i trean. Han kunde knappt röra sig för han var så finkläd och skulle ha kunnat fått instruktioner av mamma under vattenkamningen om hur man håller sig fin hela dagen. Inte mycket gick att förstå av vad han sa men ett var klart och tydligt...han ville ha en glass strut! Medföljande personal ville avstyra det hela. Till den här herrens stora glädje fick han till slut en glass.

Personligen hade jag svårt att förstå varför han inte skulle få äta glass....men när han väl satt där med sin glass förstod jag . Herr´n hade inga tänder och glassätandet blev väldigt spännande. Men om man inte fokuserade sig på slabbandet och kletet utan såg på hans ögon och på hans hela minspel fick man se genuin lycka. Hade han vunnit tjugomiljoner på lotto hade han inte utstrålat en tiondel av det jag fick se. Även om livet kan vara trasigt och svårt. Det kan kantas av sjukdomar och begränsningar så önskar jag att vi ändå ska kunna leva livet tills det är slut och inte sluta leva på vägen. Det ska bli en samling av gamla inte så vackra men levande statyetter som tack för att jag fick bli påmind om vad enkelt det kan vara att vara glad för det lilla/ak

2010-07-31T00:09:00.000-07:00

Var hittar ni inspirationen till nya saker? En vanlig fråga när man sitter i verkstan. Jag har lite svårt att svara så där lagomt långt på det. Men ett enkelt svar på det är att en sak ger ideer till nästa och nästa osv. Peter min kollega hittar sina ideer från litteraturen och från musikensvärld. Naturen är också en given källa. Behovsbaserad inspiration är när man lagar mat, serverar eller vad det kan vara och man tänker...nu skulle jag vilja ha en skål med pip i en lite större storlek till såsen! Ni vet..man saknar nått och tänker varför har ingen gjort en sån?

Efter att ha bott på båten i en vecka med ett" sådär" väder så staplar man intrycken och ideerna. Igår lyssnade jag på STING och en strof från texten lyder- Inside every turning lif is a pattern from an older tree. Det kan väl inspirera vem om helst till vad som helst! Mitt kärleksträd skulle ha kunnat komma ur den texten. Utan våra rötter växer inte trädet sig stort och starkt. Utan historia ingen egentlig framtid.

Vi har denna veckan haft en stor mängd besökare och hyllorna börjar gapa tomma. Små vackra ord mellan raderna säger att jag borde vara hemma och jobba. Min absoluta favorit berättare Marianne Folkedotter berättade om den här mellan raderna tekniken som används friskt i västerbottens inland och jag kan säga att den även frodas på annat håll! Hennes far kunde vid frukost bordet luta sig bakåt på kökssoffan och snegla ut genom fönstret och säga- å de ha snöge se ja! Vilket inte är ett konstaterande över nattens nederbörd utan en ren uppmaning-gå ut och skotta!

Nu säger jag inte att det ser roligt ut att segla...nu säger jag tydligt - JAG VILL BYTA TILL SEGELBÅT!!!!!/ak

2010-07-18T12:52:00.000-07:00

Får får får? Nej får får inte får,får får lamm!

Idag har vi haft en helt otroligt rolig dag på Bruksgodset! Familjedag med lekar, go fika och djur!!Ett par hundra besökare hade möjlighet att njuta av sommaren bland får, hästar och ankor, hönor och en liten kanin. Pippi målade ansikten med önskade motiv och Madicken hjälpte barnen att måla mästerverk i glada färger. Luftgevärs skytte, bollkastning på burkpyramider mm! För att inte glömma ko bingo utan ko men väl med ett får! Soligt och vackert!!!! Jag hade den äran att vinna 1000svenska kronor genom att fåret råkade bajsa i rätt ruta!!!hipp hipp hurra!

Ni som missade detta kanske ni får en ny chans nästa sommar!

Jag drejade för öppen ridå och barnen följde arbetet med nyfikna ögon och mycket adekvata frågor! Måste det vara så kladdigt? Hur mycket mjölk måste få plats i en mjölkkanna? Hur många jordgubbar får plats i den där skålen?....Ibland köper vi jordgubbar och då blir det många men plockar vi dom vi har hemma är det inte så många! Hur stor skål ska man ha då? Hur vet man att det man drejar är högt nog?

Älskade, älskade små barn som lyfter själva livet i höjden med att inte krångla till saker med en massa strunt! Det är aldrig någon av mina kunder som tidigare frågat om skålens volym i antal jordgubbar! Mer sånt! Ulrik Ulander dagens hjälte som visade oss alla att en dag med fokus på det enkla och det roliga att vara tillsammans under extremt somriga förhållanden tar det mesta. Vuxna och barn huller om buller i en skön blandning! TACK Ulrik för att du är en sån fix och trix minister! Du kan få vem som helst att må bra!!!/ak

2010-07-14T11:43:00.001-07:00

Lera hit och lera dit. Jag funderar ibland hur det kan komma sig att vi fastnar för vissa material framför andra? Jag fick min start av min mamma som hade intresset redan när jag var barn och jag fick följa med henne när hon gick keramikkurser. Men hon sysslade med olika sorters hantverk och olika material. Varför blev det keramik och lera? Hos mig finns en kärlek i att kunna forma användbara former av en klump lera. Former som går att använda i kök och vardag. Kanske kan det också bero på att lera är ett naturligt material som brukats av människan nästa lika länge som vi funnits här på jorden.
Man använder sig av de fyra elementen på samma sätt som man gjorde på hedenhös. Jag känner mig hedrad över att jobba med det jag gör och känner ett släktskap med dom som långt före min tid gjorde det jag gör nu. Yrkes stolthet.

Nu ska jag njuta en sista kväll i Ulvö gästhamn sedan ska jag hem och ägna drejskivan några timmar. Det är bra att vara ledig några dagar och samla intryck för att sedan komma hem och hitta lite nya former! Några ideer har legat på lur ett tag nu så dom har mognat nu och är redo att ta fysisk form!/ak

2010-07-12T15:07:00.000-07:00

Elin & Alice

Det är det enkla som är det svåra! Hur kan det komma sig att det är så? Dom enklaste former ..till exempel..det är svårare att göra raka muggar än bulliga och runda! Det är svårare att måla det avskalade än det med många detaljer. Jag kan hitta de enklaste former i naturen men att återskapa dom är jätte svårt. Har du någongång försökt att rita som en fyraåring? Det går inte! Min yngsta dotter ritade en princessa när hon var tre och ett halvt. När jag såg den tänkte jag att den skulle jag återskapa och applicera på min keramik. Hon hade långa smala armar och svävade över marken. Hon hade en krona på sitt huvud som mer såg ut som små kullar än som nått annat. Jag provade att kopiera men jag försökte omedvetet att rätta till propotioner och detaljer. Det slutade naturligtvis med att jag tappat allt som gjorde denna fantastiska princessa till den hon var. Nästa gång du ser en målning eller en keramikform som du tycker verkar enkel och naiv...tänk en gång till och titta efter. Det kan vara det nakna och enkla som är det allra svåraste. Hans Hedberg gjorde sina frukter och sina ägg vilket kan verka simpelt men....../ak

2010-07-10T12:28:00.000-07:00

kluckande kanna?

Nej!!! Detta är inte en kluckande kanna! Efter en händelserik natt som inte slutade förrän solen steg och tallarna kläddes i ett gyllene skimmer var den över! Rock pub med Hans Kasslers. 03.15 Skrev vi ut oss från Bruksgodset. Vi var tre haltande vänner som tog bilen hem efter att ha burit, riggat, lagat mat och serverat för att sedan diska undan ,städa och sedan bära tillbaka allt som tidigare burits fram! Väl hemma kunde vi konstatera att det hade varit en helt otroligt lyckad tillställning och att vi glada men med ömmande fötter borde sova. Kroppen ville sova men huvudet ville inte! Jag var tvungen att läsa några kapitel i min bok innan hjärnan hade varvat ner tillräckligt!

Man borde inte sova så här års! Här hos oss är det ljust hela natten och det är liksom om alla naturens färger skärper till sig för att synas ännu mer så där klockan 0300 bara för att man ska lägga märke till dom. Man borde inte sova!

Idag har det varit dagen efter och allt har gått lite långsammare och lite trögare men...jag har glaserat en ugn och satt den. Jag har hänklat och beskickat. Helena har haft en möhippa på besök och bruden har fått göra fina alster. Känns bra!

Inatt ska vi tuffa ut med båten och låta omvärlden leva utan oss ett par dagar och vi utan den. Ta ett natt bad för att sedan sova till klucket.....från vågorna för att sedan vakna och ta ett morgon dopp! Livet är till för att levas ända tills det att man dör!/ak

2010-07-08T23:43:00.000-07:00

Det är idag det händer!
Sommarens Rockpub med Hans Kasslers 19oo !!!! Vill man kan man ska man komma ikväll och ta del av en kväll med musik och god mat! Varje sommar nu i flera år spelar dessa herrar sin musik ut över ängarna och jag har aldrig varit besviken! Inte i år heller! Och då kan man undra hur säker jag kan vara på det då..........enkelt...jag har sett väderkartan, jag vet hur många biljetter som är sålda, jag var närvarande under genrepet i går!
Hur som helst är kvällens händelse en av sommarens absoluta höjdpunkt. Återkommer/ak

2010-07-08T14:16:00.000-07:00

Andy Warhol...i Ö-vik!!!

Bjuden på förhandsvisningen och ......jag var där! Inför....vad har man på sig när man får vara med om en världshändelse? Mitt intyck av Andy, ursäkta mitt personliga uttal, är att han var en man i en värld fylld av kändisdyrkan glitter och glamour. New York på 70talet-gay kulturen, klubbarna, reklam och mode världen , studio 54, popkonstens urfader. HJÄLP...vad har man på sig,tänkte jag, som annars tar det som är överst i garderoben. Det här kändes ändå som ett tillfälle att få vara just så där lite extra! Det här var en dag att minnas!

Pop....det får bli jeans och höga klackar...lite extra svart runt ögonen och vax i håret. En svart tröja med rolig skärning och ett nytt armband. Lite mer än vanligt men ändå lite nonchalant. Kände mej uppklädd men bekväm. Och vad händer? Jo...Örnsköldsvik!!!!! Nu hade alla chansen att göra detta till en minnesvärd tillställning med lite yta!!! Men..Öviksborna är klädda som om dom varit på stan och råkat halkat in på museet med hjälp av ett bananskal! Snittar, bubbel och live musik på plats.....Då kommer dom klädda i sandaler, shorts och jag vet inte vad?! Jag blir inte klok på folk! Varför inte göra saker till vad dom faktiskt kan vara? Det hade kunnat vara en fantastisk chans till mingel och lite extravagansa ...bara för en liten stund! Fy skäms! Jag hade sett fram emot en stund med bara en liten glimt av det som omgav Andy Warhol i hans glans dagar. Men man kan inte få allt! Jag fick ändå se hans bilder och filmer och får vara glad för det. Men ..du! Om du ska dit...se till att ta med dig ett hov av människor som vet hur man gör när det är premiär Även om den redan varit!!/ak

2010-07-04T10:00:00.000-07:00

Christel Kahn!!!

Detta är min favorit skulptris just nu! Har du tillfälle att titta på hennes hemsida eller ännu bättre besöka hennes atelje råder jag dej att ta chansen!!! Hennes figurer ligger ofta på gränsen till det fula och lockar iallafall min fantasi. Det är så mycket mer spännande att se på det som inte är perfekt och tillrätta lagt för att vara vackert. Mycket humor och känsla hittar man i hennes skulpturer. Hon målar också i olja men då i ett helt annat uttryck.

Dagen har innehållit många glada besökare på bruksgodset och det har varit en rolig dag på jobbet. I morgon ska jag påbörja veckans production och det kliar i fingrarna efter att ha haft ett par veckors kladd och klet fri tillvaro. Min plan är att bygga stora flaskor som kan pryda ett eller annat omöblerbart hörn hos någon som tycker om keramik.

Linda har varit hos mej i dag för att sälja sin fina blommor. Det har gått bra och vi ska även i morgon få ha henne i verkstan vilket vi alla tycker är jätte trevligt! Det borde alltid vara så...att Linda var hos oss!/ak

2010-07-03T06:20:00.001-07:00

Borta bra men hemma bäst! Ibland behöver man komma bort för att få längta hem. Tio dagar i Grekland har varit helt fantastiskt. Inga måsten. Men vad gör man när det kliar i finrarana och kroppen stressar igång av att inte göra någonting? Jo...spelar tennis, plockar snäckor, läser, solar och badar. Tar en promenad. Det fungerar i åtta dagar sedan längtar man hem! Skönt att få längta hem! Vi bor i ett fantastiskt land! Hur knäppa saker som än händer så är det inte särskilt knäppt alls! Vi landade nära staden Volos på en flygplats som gud glömt. Det såg mer ut som den nedlagda gamla BP macken hemma än som en internationell flygplats. Vi viftade lite med passet när vi kom och sedan var det klart. Man kunde se en snart färdigbygd anläggning lite längre bort och frågan var ...när är den färdig?....Den skulle öppna 2004 men har inte öppnat än...allt är klart utom lite mark arbete utomhus. I Grekland är det fara på färde när saker nästan är klart ...det är då det inte händer alls.

Keramiken var en inte alls för upphetsande del av resan då det mesta var turist anpassat. Men där som här får man se till vad som säljer och inte vad som kommer ifrån hjärtat. I allafall om man vill få någonting sålt! Jag hoppas att jag inte ska hamna i den situationen. Keramik i vitt med blå dekor är aldig svårt att sälja men det är inte jag. Allt har sitt pris oavsett var vi befinner oss.

Nu skiner solen på oss i högsommaren och vi bor i ett fantastiskt land där vi kan dricka vattnet direkt från kranen. Nästa vecka ska jag lägga in den högre växeln i verkstan och det känns bra! Jag hoppas att Helena, Peter och jag ska få några dagar tillsammans i verkstan./ak

2010-06-29T02:05:00.000-07:00

Sol och sommar, nybakt och färdigglaserat, och besökare som strömmar till från när och fjärran, fikasugna och nyfikna.

Sommar är BÄST!! Allt är så lätt, ledigt och enkelt. Mat, klädsel, umgänge, för att inte tala om allt som blommar, rabatter såväl som människor, med Prinsbröllop, VM-fotboll,Midsommarfester och danslogar och nattbad och båtturer och.....
Här på Bruksgodset är det fullt upp som ni förstår, men samtidigt så förbaskat roligt, gläds och gläd andra och du gläder dig själv helt enkelt. Vi har ett samarbete med såväl Fiskevistet som Salteriet under namnet KUL TUR en resa i norra Höga Kusten, en rockpub på G, familjedagar och mycket annat smått och gott som kommer att hända här på Godset med omnejd.

Själv har jag som hundvakt sluppit hundvakten, och som ni vet sen förra bloggen tagit upp måleriet igen.
Shit, vad roligt det är! Att hitta tillbaka till färgval och nyanseringar man trodde man tappat, att komponera och kontrastera med mjuk skummring och nyfunna penseldrag, att helt enkelt få ha jäkligt roligt och komma till skott, är en fröjd långt in på sommarnatten. Så, läs nu noga, här ett recept på sommarnöje:
Köp ett antal oljefärger, vilka bör vara:

Vitt (zink- titan- eller blandvitt) En stor tub, det går åt mycket mer vit färg än av dom andra.
Svart
Blått, förslagsvis ultramarin
Grönt, förslagsvis smaragdgrön (Viridian)
Rött, förslagsvis alizarin crimson (krapplack)
Gult, förslagsvis neapelgult
Guldockra
Bränd umbra

Penslar, inte för billiga ( dom tappar strå ). Det finns fina penselsatser med olika storlekar.
Palett, att lägga färgen på. Finns i blockutförande som smörpapper, man river av eftersom. Bra att ha ute i det fria.
Palettkniv, bra att blanda färg och skrapa bort med. Köp en mellanstorlek.
Duk, färdigpreparerad, inte uppspänd. Köp på rulle.
Lacknafta, göra rent pensel med, samt när man byter från en färg till en annan.
Målarmedium, blandning av linolja och terpentin, späda ut färgen med .
Maskeringstejp
Kol eller blyerts
Såga till en masonitskiva i storlek A3 (300x400), klipp till duk i samma storlek och tejpa fast på skivan med maskeringstejp.
Och börja måla. Porträtt eller motiv från naturen, arrangera något hemma, eller ta med familjen på en picknick, måla och må gott!

För det svåra är inte att göra ett mästerverk, utan att försätta sig i det tillstånd då man gör ett./eriksson

2010-06-16T22:02:00.000-07:00

Har så smått börjat sondera min inre terräng om man så säger. Färg och penslar finns, duk skall inköpas, inte heller några större bekymmer.Staffli på plats, och med min inställning och ambition så blir det snart utställning, eller....
Det är ju nu kunskap, kreativitet och krav kan ställa till det.
-Det är väl bara och måla på för tusan, säger vännerna. I konsten finns inget fel brukar du ju själv säga.
-Använd fantasin, dina drömmar, minnen, önskningar, ta ställning för något, bli politisk, religiös, kär eller vad tusan som helst med palettens alla kulörer och valörer, bara du MÅÅLAAAR!!!

Just så, få se nu då.., ljuset kommer in där, varmt och kallt. Kadmiumrött..,hmmm lite för starkt.., krapplack och ultramarin blir fint svart..., o.s.v, o.sv....
Så där kan man hålla på i all evinnerlighet, och då är det vare sig roligt eller rogivande, så kunskap är bra, men kreativitet och skaparlusta bättre. Lite så med det mesta faktiskt, varför krångla till det när det till syvens och sist är och skall vara en livsbejakande sysselsättning, den att skapa konst i vilken art den än månde vara. Så nu, ett djupt andetag, andas in världen och skapa som bara den.
Nu är det dags att fara, vi presenterar oss i dagarna två på Arken i Örnsköldsvik med en nätt men innehållsrik monter under Höga Kusten konferensen. Intressant och lärorikt att ge, och få tillbaka från allt och alla.

Samuel Clemens växte upp vid Missisippis stränder och såg ångbåtar komma och gå där han satt och filosoferade.
Strax innan det var dags för båtarna att ge sej av, lodade matroserna djupet och ropade "Mark Twain" ( två famnar)./eriksson

2010-06-14T11:13:00.000-07:00

Sommartider!

Nu går Bruksgodset in i sommartiden och alla våra sommarfåglar har fått tider och scheman. Den här sommaren har sparkat igång på ett för mej nytt sätt och det är spännande! I vanliga fall är Maj intensiv sedan kommer en lugnare period och sedan drar det igång efter midsommar. I år har Maj varit intensiv och sedan har det bara ökat! Kan det vara så att vi nu ser frukterna av träget och ihärdigt existerande! Att finnas men att bara nätt och jämt hålla huvudet över ytan men beslutsamt hävda att - Det ska gå!!?

När jag för sju år sedan tvättade väggarna med högtryckstvätt och grannen kom förbi och undrade vad jag höll på med och jag såg för mitt inre hur det skulle bli svarade- Här ska jag ha min keramikverkstad och i porten ska det bli café. Hans svar på det var....det är inte som i Stockholm här inte! Vi går inte på café...vi fikar hos varandra ve!

Jag är idag tacksam för att det finns dom som tror att det inte är någon idé. Dom som inte tycker att det är någon mening. Det är just sådant som gör att man bara måste!!!! Under sommaren har vi runt hundra gäster i caféet dagligen och alla dom kan väl inte sakna vänner att fika hos? Tänk vad lite man skulle göra av sina drömmar om man lyssnade på omgivningens kommentarer! Peter (min man) och jag sa till varandra när vi flyttade hit från Stockholm. Man ångrar inte det man gjort men man ångrar det man inte gjorde. Vi ville inte sitta på kammaren på ålderns höst och undra varför vi inte gjorde ditt och datt! Vad är det värsta som kan hända? Jo, det värsta vore att man får konstatera att idén inte höll hela vägen! Men...då har man iallafall försökt!/ak

2010-06-07T11:27:00.000-07:00

På kurs med Kurt!

I dagarna två ska vi glada Bruksgodsare gå en krogutbildning i kommunens regi. Jag som inte är van att vara tyst och sitta still får brallorna full av myror! Som tur var hade vi lite hopp och stuts övningar på förmiddagen. Många intressanta frågeställningar och ställningstaganden.

Man kan ju undra vad tre glada lermakare ska med en krogutbildning till? Det är ju naturligtvis så att om ni besöker Bruksgodset under sommarens ljumma kvällar kan det hända att vi extra kneckar i baren eller serveringen. Just den delen av det hela är inte det som är mest spännande!!!! Det som kommer att lämna avtryck i era liv är när dom i köket extra kneckar hos oss i verkstan! Dom dagarna kommer att annonseras här på bloggen lite längre fram när schemat är spikat...missa inte detta!

Productionen står inte stilla i verkstan på något vis.. alstren torkar sakta men säkert för att i morgon brännas. I dag hade vi under fika pousen möjlighet att besöka Hans Hedberg museet som är beläget i Arkens lokaler. Min stora beundran till glasyrerna och de fantastiska former han har lånat i naturen. Stora ägg med en fantastisk yta och färg fångade mej! Men skönt var också att allt inte var bra...det tyder på en viss mänsklighet!/ak

2010-06-06T00:36:00.000-07:00

Då har väl sommarsäsongen äntligen kommit igång på allvar. Nu när bussarna anländer, sommarstugor fylls, glassbilen levererar och Bruksgodset har haft sin KickOff .
Och leverera, det kommer vi verkligen att göra. Ta en titt på hemsidan så får ni se, för sysslolösa kommer varken vi eller våra besökande vänner att bli, kanonsommar rent ut sagt.

Det var inte utan att det kändes som i filmen "Vårat gäng ", där undomarna på söder i Sthlm sprudlar av kreativitet och skaparglädje, kul att se när generationer möts, stöts och blöts tillsammans, när bitarna faller på plats och alla drar åt samma håll, individualister till trots. Och bland oss alla som satt där, så finns det nog en näktergal likt Alice Babs som kan swinga till en sång i sommar.
Idag så firar vi Nationaldagen som vi svenskar har för vana att fira den, med notiser i tidningarna var vi ska fira och när vi ska göra det, och tro mej, snart också hur vi ska göra.
För någon impulsiv eufori är väl inte att förvänta sig i landet där lagom är bäst. Tycker i alla fall att vi kan fira oss själva på något vis, det förtjänar vi, HEJA PÅ, SVENSKA FOLK!!
Några som tjuvstartade firandet igår kväll var undertecknad med sällskap av AnnaKarin, Anna och Karin N. Efter en bra dag på jobbet, så här dan före dan, så kläckte Anna Ulander den alldeles utsökta och smakfulla idén med en surströmmingsmiddag och tillbehör på kvällskvisten.

Att få avsluta en bra dag, med sol, trevligt sällskap, inramat av ett vackert växthus och få smaka på den ädlaste av Nationalrätter, Måsens surströmming är en ynnest, och den kräva dessa stunder./eriksson

2010-06-04T10:55:00.000-07:00

Nu är sommaren här och det känns bra! Jag njuter av ljuset och försöker att disiplinerat ge mina kreativa timmar till verksamheten i verkstan! Nu ska hyllorna fyllas och butiken pyntas. Jag måste säga att trots den stress man kan känna i detta.....är det en ynnest att få vara där jag är! Nu gäller det bara att inte låta sig låsas av att man måste!

Jag har suttit ute i solen och skapat min egen tolkning av en mycket gammal figurin. Jag har hittat formerna på min egen modergudinna, venus. Den äldsta variant man hittat av just henne är över 30000år gammal..jag skriver det en gång till, 30 000år gammal! Hon har skapats i varierade material och varierade former. Forskarna har inte lyckats att samsas om vad hon egentligen står för men det man vet är att man har funnit henne på många platser, från många tidsåldrar och geografiskt skilda områden. Många teorier finns om hennes betydelse och en av dom är att hon symboliserar modergudinnan, en annan att hon har ingått i ett religöst sammanhang. En tredje teori är att hon står för en särskild medvetande ställning. Kanske var hon bara en form av en mobil stenåldersporr? Hur som helst tycker jag om henne och jag har gjort henne i form av ett smycke, ett halsband.

Det finns en speciell respekt för dessa föremål. Min tanke med smycket är att vi ska låna hennes styrka och stolthet. Att vi ska lära oss att förstå att vi duger som vi är och att livet är till för att levas.

Om någon söker mej i morgon Lördag så finns jag på Bruksgodset!/annakarin

2010-05-30T07:13:00.000-07:00

Morsdag!

Nu är det dax att ta fram den där extra energin som krävs för att producera mera! Ett hundratal gäster har besökt oss idag och så brukar det vara under sommaren...varje dag! Hyllorna måste fyllas nu de närmaste veckorna. Ljuset och löftet om sommar ska hjälpa oss att hitta krafterna som krävs. Efter att ha stått på torget hela gårdagen hoppas jag att vi har visat att vi finns och kanske kanske har vi väckt nya nyfikna att besöka vår verkstad och vårt café i sommar.

Mattias och Linda Baudin med barn kom förbi idag och det var skönt att höra att även smeder och glasblåsare inte har sommar productionen klara än! Vill man göra en riktigt trevlig tur under sommaren ska man åka till oss och sedan till galleri Utås för att sedan åka till Olofsfors där man kan besöka Linda i hennes glashytta och sedan Mattias i sin smedja. Ta en fika hos Sirpa på café Anno. Hur ska sommaren räcka till för allt som ska upptäckas????

Vi längtar efter att få sova i båten och njuta av det enkla livet. Det där livet som inbjuder till att bara vara! Men först....... ska hyllorna fyllas med keramiken som är resultatet av vad min mamma gav mej.....skapande glädjen och kärleken till leran.

Alla mammor.... grattis på morsdag!/ak

2010-05-28T08:48:00.000-07:00

Packat och klart

Nu är bilen packad till bristningsgränsen och vi är redo för en dag på stan och trädgårdsmässan. Det som inte blev gjort är fortfarande ogjort. Vi har producerat och sålt! Nästan alla blommor som Helena gjort har sålts i verkstan så det blev inte mycket att ta med till torget! Nästa gång ska vi gömma det som ska med på mässa! Hur som helst ska det bli roligt att vara med på den här nya iden med en trädgårdsmässa i Örnsköldsvik! Vi får chansen att möta människor som fortfarande inte har hälsat på oss i Banafjäl och kanske kan vi inspirera dom till att ta en liten utflykt ut på landet och till Bruksgodset!

Regnet har öst ner hela dagen idag så det är slut på regn i morgon! En sån tur! Peter har fått uppleva det motsatta den här veckan där det mesta av hans skapande har gått om intet och bara blivit grus. Det är baksidan på det vi gör...man kan lägga ner massor av tid och sedan spricker det eller slår sig. Det man vet med säkerhet är att det är något som drabbar oss alla.

Hoppas att ni som kan och vill tittar in hos oss på torget i morgon! 10.00-16.oo!/ak

2010-05-26T14:21:00.000-07:00

Så här trött är jag nu!!

Det har varit en enastående dag! Den har varit lång och innehållsrik på många sätt. Vi har idag besökt utställningen på Murberget tillsammans mad våra vänner i förskoleklassen och i ettan. Min dotter går i ettan så vi fick vara tillsammans hela dagen. Dom här barnen har följt vårt projekt med Ångermanlandsbruden och nu skulle dom få se vart hon till slut hamnade! Det är nyttigt att se saker genom barnen och deras tankar! Vi fick en guidad tur genom utställningen av Annso Grahn. Hon bemötte dessa sju och åtta åringar med att tala med dom på ett vuxet sätt och försökte inte gulle gulla. Bra! Bara för att dom är små betyder inte det att dom är små i huvudet! Dom lyssnade och ställde frågor och konstaterade saker om saker som var gamla, nya, fina och fula. Roooligt!

Tidigare i veckan var jag ute på en liten tur med barnen. När vi nästan rivit handelsträdgården sönder och samman insåg jag att lite mat i magen kanske skulle hjälpa. Vi stannade på sibylla för att ta en korv innan vi skulle fortsätta till utemöbels försäljaren. Vi får stå i kö en stund och på väggen sitter en gammal affisch med en uppdukad hamburger meny. Affischen har blivit blek av solen och färgerna har övergått i blå-grön nyans. Min yngsta dotter utropar glatt

- Kolla!!!! Dom har blå sallad på sina hamburgare! Coolt!

Åh va jag önskar att min hjärna hade tänkt den tanken! Nä...min hjärna tänkte...dom borde byta ut den där gamla affischen som blivit så urblekt! Min dotter förstod naturligtvis också vad som hade hänt med färgerna men tog chansen att få oss att skratta. Vad är det som gör att vi blir så logiska och tråkiga med åren? Nästa gång jag ser en urblekt bild från femtiotalet ska jag tänka att himlen faktiskt var gul och att alla färger fanns att finna i guldockra nyanser...till och med mina föräldrar!/ak

2010-05-21T09:43:00.000-07:00

Idag har vi börjat att duka fram delar av det utställningsmaterial, inklusive de alster vi ska ställa ut på torget i Ö-vik nästa Lördag.
Så här långt ser det helt fantastiskt ut, och då ska ni veta att mycket återstår att göra och slutföra innan vi har hela stengodsbuffén klar till trädgårdsmässan.

När jag stod där och såg på det vi ställt fram för att få en liten hint om vart åt det lutade, så slog det mej hur nödvändigt det ändå är att stöta och blöta, kritisera och berömma, peppa och deppa, helt enkelt brainstorma sig fram till ett gemensamt resultat som gagnar oss alla, men ändå inte inkräktar på det egna konstnärliga uttrycket. För det är ändå märkligt och se, hur bra vi behåller vår egen stil, men ändå får ihop ett sammanhang.
Och som pricken över I, så har vi också den stora fördelen med öppen verkstad, integrerad med butiken där vi arbetar samtidigt som vi kan serva kunder och svara på frågor.

För många är ändå de stunder då kunder, besökare och allmänt nyfikna hängt över tegelväggen, snusat AK i nacken när hon drejat, frågat om ugnskapacitet och allt annat en oinvigd undrar över när de fått möjligheten att se processen hela vägen.
Se när det går åt pipsvängen eller när något oprövat visar sig vara ett lyckokast, förstå hur enkelt det ser ut att dreja, men imponeras av allt jobb som ligger bakom. Vi ger och vi får massor tillbaka, lärorika tankar och lekfulla funderingar, historier och historik.
För visst är vi människor i mångt och mycket helt fantastiska, bara vi tar oss tid att lyssna och finner glädjen i att dela med oss.

Så nästa gång ni besöker oss på Bruksgodset, måste ni bara be AnnaKarin berätta om "orginaltaket", det är kärlek det, till allt och alla, obetalbart!!/eriksson

2010-05-17T13:02:00.000-07:00

Efter en härlig helg med både arbete och en båttur till Ulvön är vi nu tillbaka i verkstan och det känns bra! Vi , bleka krukmakare satte oss glatt i solen med lite lerpyssel men......vi svettades snart in igen. Man får ta det lite lugnt och fint med solens starka strålar.

Det här är en fantastisk tid ..då man från en dag till en annan kan se grönskan frodas! Allt får en saftgrön färg och allt känns så färskt! Det är inte svårt att hitta inspiration när naturen visar upp sin kraft så tydligt! Det spirar och spritter. Fåglarna spelar dygnet runt och det blir bara riktigt mörkt ett par timmar per natt!

Vi bränner en glasyr ugn i natt och det är lucköppning i morgon förmiddag. Jag målar i olja på kvällarna nu när ljuset tillåter. Jag målar och önskar och önskar och målar! Min förhoppning är att det är med måleriet som det är med keramiken - att det handlar om att öva mycket och så småningom gör handen det som hjärnan vill! Det doftar så gott av färgerna och jag lyssnar på böcker i mina lurar samtidigt som jag målar. En terapi form som jag kan rekommendera till flera! Man går in i sin egen lilla värld och utan att man vet om det så är man rätt i tiden och idkar "mindfullness". Man är bara här och nu och ingen annanstans i tanken....skönt/ak

2010-05-13T23:23:00.000-07:00

Tar mej en kaffetår på godset och ler så smått över gårdagens eskapader. Hade nämligen en alldeles helmysig premiärtur på öppna havet, med Peter och Åke i Fantasea,trots regn och rusk.

Men det var inte det som var huvudnumret igår, utan det var vägen dit, från kärra till hav,om ni så vill.

Vår gode vän Larsson, backade nämligen sin lastmaskin med båten på släp, från sitt vinteride till rampen vid havet, en sträcka på två mil, 2 miiiil!!!, för mej personligen helt makalös uppvisning. Han har en bra mage Larsson, inget som kurrar där inte.

För visst är det så, att det man ofta minns och dragit lärdom av är resan dit, inte målet i sig. Samma lika i den verksamhet vi bedriver på Bruksgodset. En idé tas upp, bevattnas, ventileras och skissas, för att sedan provas, bearbetas, förändras, göras om och realiseras.

Så när resultatet äntligen står där i sin fulla blom, blir känslan mer av.., ja de va de de, bra jobbat ! Och så tas nya tag för nya projekt och mål, för som det sägs ;

belöningen för ett väl utfört arbete, är ett väl utfört arbete./eriksson

2010-05-12T23:26:00.000-07:00

Vi har tankar på att sätta ihop en utställning. Vi vänder och vrider på vad som skulle vara bäst. En utställning är ett tillfälle att visa en annan sida av hantverket som annars får lite utrymme i verkstadsbutiken. Det finns ett tema - trådar (strings). Dom där trådarna som inte syns men som påverkar oss i livet och i vardagen. Trådarna som håller saker uppe, håller saker nere, håller oss tillbaka, håller oss fast. Trådarna som länkar saker samman eller som drar dom i sär.

Vi hade ideér om att försöka komma in på museet i Örnsköldsvik i höst men har inte haft energin att presentera vår ide´där. Det andra alternativet är att ha utställningen hos oss , uppe på övervåningen. Vi har ett snitt på hundra besökare om dagen under sommaren. Håller vi till här kommer Peter, Helena och jag finnas tillhands om besökarna vill diskutera utställningen. Det finns för- och nackdelar med det mesta.

Det jag vet med säkerhet är att vi kommer att hitta former för det här förr eller senare. Vem hade kunnat ana att krinolin damen/ångermanlandsbruden skulle hamna på Murberget efter tre år av vändande och vridande? Nu kommer hon dessutom att finnas på mjölkpaketen. Hon som tecknats ner på spånskivor och papper i alla de tänkbara former innan vi hittade ett forum för henne.
Det vi lärt av detta är: -bara för att det inte omedelbart finns en självklar plats i solen för en tanke kan den vara värd att hålla vid liv!

Nu skiner solen på mej och jag ska gå ut och hjälpa våren på vägen. En clarityn och livet leker igen /ak

2010-05-11T23:02:00.000-07:00

Summan

Vi är summan av allt vi upplevt! Arv - miljö - förvärvad kunskap. Därför är allt vi går igenom danande för vår person. Nog har vi alla någonting som vi skulle vilja radera bort ur historien om vårt liv ......men vad skulle hända då?.....det har ju någonstans format den vi är-på gott och ont. Det vi vet är att det går inte att göra någonting åt tiden som gått men vi kan påverka tiden som ligger framför oss!

Jag har bestämt mej för att nu ska jag ha roligt! Vi har en fantastisk miljö att arbeta i och vi har en fantastisk energi i gruppen. Om jag fick önska någonting för andra skulle det vara att få gå till jobbet med samma känsla i magen som jag har! Idag har vi gårdagens påbörjade projekt att ro iland och det är bara att sätta i gång! Men som Peter säger...vi börjar med en kopp kaffe!

Anna jobbar i köket och det är alltid roligt när hon finns i huset. Hon är en person som kan få alla runt sig att må bra! Varm, omtänksam och glad, jag är så glad över att få vara hennes vän. Hoppas att alla våra besökare förstår vilken ynnest det är att bara få träffa henne!

Jaha nu rullar det igång och jag vet att när dagen har gått känns det som den har varit lång men samtidigt alldeles för kort! Hej hopp/ak

2010-05-11T09:00:00.000-07:00

Idag har vi haft en intressant konversation i verkstan. Jag har fått ett nytt epitet som jag var glatt ovetande om....tills idag! Vi talade om äktenskapstycke och att man hittar likheter inom familjen. Då sa jag att min bror dock hittat en fru som inte var lik mej i allafall.....varpå Peter påpekade att vi visst var lika och att hon var lika bestämd som jag men att det inte framgick lika tydligt. Han tyckte att jag var mer utåtriktat djävlig!
Hur ska man tolka det? Han försökte att rätta till det hela med att det var en bra egenskap....
Nog har jag blivit kallad allt möjligt men det här hamnar dock högst upp på listan. Ska absolut skriva in det i min cv! Att jag kan vara smärtsamt ärlig både mot mej själv och andra det vet jag men djävlig brukar jag väl inte vara?

Har haft besök av fyra glada amatörer i verkstan som nyfiket ville se vad vi gjorde. Det är uppfriskande och nyttigt att svara på deras vetgiriga frågor och förklara hur, var och varför! Skapandet har ingen ålder och nyfikenhet inget bäst före datum! Hörde titeln på Babben Larssons nyskrivna bok : Jag tänker inte dö nyfiken....nånting!? Och det är väl det som driver oss - Nyfikenheten och viljan att veta! Den dagen man inte känner suget av att vilja lära och veta mer måste livet bli bra tråkigt! Min mans mormor blev ständigt tråkad för att hon var för nyfiken men som svar på tal sa hon - Jag är inte nyfiken ! Jag vill bara veta!/ak

2010-05-10T08:53:00.000-07:00

mjölk ger starka ben.....barn!

Nu kan ni som bor i Ångermanland köpa Ångermanlands mjölk och på kartongen kan ni läsa om Bruksgodset och delta i en tävling där man kan vinna min frukostservis som man enbart kan komma över genom att vinna! Om någon vecka kan ni se och läsa om vår Ångermanlandsbrud som också kommer att pryda mjölkkartongerna från Milko!
Efter många timmars arbete har vi nu rott i land denna kampanj och nu är det upp till andra vilket utfall det blir! Skönt....nu har vi gjort vad vi kan!

Tänk om Farmor Anna hade fått uppleva att det står skrivet om hennes ladugård på mjölkkartongerna! Det kan tyckas vara långsökt att vi ska ha ett samarbete med Milko men med tanke på att min verkstad är en gammal ladugård och att keramiken jag gör är bruksgods så är det inte så konstigt! Nu hoppas vi att fler ska ta sig tid att komma ut till oss på landet och njuta av det lugn som vi kan erbjuda stressade stadsbor!

Nu tar nästa projekt vid och det är trädgårdsmässan på torget i Ö-vik 29maj. Nu ska vi tänka trägård ,balkonger, uterum och växthus! ......Kul!/ak

2010-05-02T06:54:00.000-07:00

Nu var det några dagars sedan vi bloggade, alldeles för länge känns det som. Senast i bloggen var det AnnaKarin som frågade sig själv och alla vi andra vem och vilka vi skapar för, ett alltid lika aktuellt spörsmål som förmodligen har stöts och blötts sen urminnes tider.
Hur som haver, så råkar jag ju veta vem AnnaKarin just nu färdigställer en beställning till, det är....(så kul och vara hemlig ibland..:) nåt som angår oss alla. Därför detta dröjsmål på bloggen, det är mycket nu.

Men när väl kvällen kommer så finns det ibland lite tid över till en bra bok. Tycker mycket om att läsa och lyssna på böcker, det går liksom i vågor, ibland är det bilderböcker som gäller just nu skönlitteratur i form av "Just Kids " av Patti Smith. Självbiografiskt tidsdokument av bästa sort, rekommenderas!
I boken beskriver hon hur många gånger ödet bestämt livets färdriktning, men också hur hon fått kämpat sig till det hon är idag. Mycket av det hon beskriver känns igen, och jag tror många med mej har samma känsla, är det ödet som styr, eller om människan är summan av sina val.

Själv så har jag nog känslan av att stå någonstans mittemellan dom båda argumenten, att ödet många gånger kommer med alternativen och du själv får stå för valet, men som filosoferna säger; "att inte välja är också ett val".
Nu ska jag inte knorra till det mer, för hur än det är så måste vi till syvens och sist visa något vi skapat eller gett uttryck för, när vi står där i avgörandets stund, och förhoppningsvis adderat alla steg vi gått och intryck vi fått. Vid den tidpunkten har nog ödet gjort sitt har jag en känsla av. Det kommer att visa sig senare om inte annat, när AnnaKarin är klar med sin "beställning".
Böcker är bra som sagt, men inte allenarådande, för;

"Ett gott glas vin förtär ängslan och uppmuntrar hjärtat.
den som oupphörligen hänger i boken, blir blek, mager och vurmaktig,
men den som ibland bryter av och tager sig ett glas, gör väl mot sig själv
och friskar upp sinnet.", tyckte självaste Carl von Linné /eriksson

2010-04-26T22:54:00.000-07:00

För vem skapar vi?

För vem skapar vi i verkstan? För vem gör vi det vi gör med liv och lust? Inte helt lätt att utröna! Skapandet kanske finns där för sin egen skull och det borde räcka så! Ja, jag vill nog tänka att det faktiskt är så! Det är sällan som jag ser någon fysisk person i slutet på mitt skapande eftersom jag har svårt med beställningar. Beställningar har en kvävande effekt på mej och därför brukar jag inte ta emot dom. Rent ekonomiskt är det inte så smart men sånn är jag. Det som händer är att det blir ett måste och då infinner sig inte lusten alls!

Att fritt utan styrning plocka , välja och vraka bland ideér och former är det som ger energi och kraft. Förhoppningen är att det ska komma någon som blir glad av mina alster som vill betala för dom så att jag rent ekonomiskt ska kunna fortsätta.

Att få äga och förvalta arvet och hantverkskunnandet är en gåva som ibland är lätt att bära men den kan stundtals också vara tung. Man kan ramla ner i prestationsgropen och det kan ta en stund att ta sig upp men har man väl varit där vet man att det går. /ak

2010-04-25T22:49:00.000-07:00

Måndag morgon! Ny vecka nya oskrivna blad! Jag sätter mej här redan nu denna tidiga timma för att samla mod att närma mej allt jag har för avsikt att hinna med den här veckan.

Att se på dagarna som kommer som oskrivna blad blir så tydligt nu när vi skriver om vad som faktiskt har hänt. Det borde alla göra! Vissa dagar kan det kännas som om man inte fått någonting gjort...men det kanske är så att man har fått massor gjort men inte just det som man hade planerat. När man sätter sig ner och skriver kan man summera dagen och se svart på vitt!

Solen skiner idag och Agnes fyller åtta år! Det innebär att vi flyttade hit för åtta år sedan och det är knappt man tror att det är sant!Det är sex år sedan som Bruksgodset slog upp sina dörrar.

Agnes är vårt fysiska bevis på när vi startade vårt nya liv på landet. Åtta år av stora händelser många första-gångsupplevelser! Vi människor lever i cykler och jag har inte räknat ut hur långa dessa cykler är men det kan vara så att de har en längd på nio år! Har du tagit ett steg bakåt och räknat ut hur dina cykler ser ut? Hur som helst så är det spännande att leva!/ak

2010-04-24T22:50:00.000-07:00

"Vatten, bara vanligt vatten....", sägs det, bl.a av Robban Broberg.

Hur som helst, så har jag snubblat över några artiklar om vatten. En fascinerande läsning om liten tillgång, slöseri och framförallt orättvis fördelning. Ett ex, 7,8 miljarder vatten går åt per dag att vattna USA:s alla golfbanor, medans 46 procent av världens befolkning saknar rinnande vatten i sina hem.
Det finns heligt vatten, skitigt och kallt, varmt och exotiskt, fruset och vigt och på hur stora ytor som helst. Grejen är väl den att det är alltför vanligt i vår vardag med rinnande vatten, och det är inte vi som är ett dugg viktiga för vattnet, utan det förhåller sig precis tvärtom.

Återupptog drejningen här i veckan efter mycken om och men, har haft stor respekt för den där snurrande skivan, då jag vet av erfarenhet att allt hantverk i sin linda, kräver diciplin, envishet och tålamod.
Och apropå vatten, så använde jag en hel del i min nybörjardrejning, jämför med AK som använder väldigt lite och ändå åstakommer så mycket mer, känsla det.
Har drejat lite förr, så helt omöjligt ska det väl inte vara , plus att jag har en lärare av rang i AnnaKarin, kunnig och konsekvent, och lite lagom bitsk sådär. Har lovat mej själv, och nu får ni skriftligt på det, att till midsommar ska jag kunna centrera lite större grejer, övning ger färdighet. och då ni !!!

Avslutar med en go historia : Kal tog med sig sin vän Osborn ut på en båttur i öppna havet. Efter en stund av häpnad och respekt så säger Osborn; - men Herregud så mycket vatten !
- Jojodu, säger Kal, och då har du bara sett det översta./eriksson

2010-04-22T12:22:00.000-07:00

En givande dag är till ända! Jag har ägnat dagen åt att bygga sjöborrar! Vad annars kan man vilja ha i sin trädgård? Vi ska delta i en trädgårdsdag på torget i Örnsköldsvik den 29 maj. Vi försöker nu att hitta nya former för att förgylla våra ute miljöer.

Jag tror på sjöborrar i olika storlekar och gärna rakubrända. Peter tror på små soffgrupper som ger grodor och andra möjlighet till vila. Helena har sett möjligheten att ge dom med icke gröna fingrar möjlighet till en evigt blommande trädgård med hjälp av blommor i keramik.

Vi kommer hur som helst att ge alla en chans att skapa en väldigt personlig stil i det gröna utan att ta till trädgårdstomtar och flamingos!

Det som göms i snö........det är dags att städa bort spåren efter vinterns aktiviteter. Gammalt granris , marscall hållare , eldfat och annat. Vi ser fram emot en städardag i morgon.

Planerar för sista aprils trubadur kväll med brasa i byn! Det ska bli mycket trevligt och jag ser fram emot att välkomna våren och sjunga drivorna ut!/ak

2010-04-20T10:33:00.000-07:00

På grund av omständigheter som var för sig är av komplicerad natur och svåra att redogöra för och som i sitt komplexa sammanhang är helt obegripliga och därför meningslösa att försöka namnge måste det här upphöra nu!

Det här var en av de skrivna lappar som David Batra samlat i en bok vars namn är:
Den som inte tar bort luddet ska dö! Om ni inte har den boken i er ägo säger jag bara...köp den! Om man behöver skratta en stund är det bara att läsa några lappar ur boken! Om man någonsin har varit bosatt i ett hyreshus med gemensam tvättstuga känner man igen lappsystemet och plötsligt minns man .......många roliga lappar.
Jag var i Stockholm och vi sökte ett lunchställe. Jag och min kompis passerade ett ställe med en gatupratare med texten....

Dagensrätt
Lasagne med
feta grönsaker
65kr

Jag vet inte om man blir så sugen!? Naturligtvis var det lasagne med fetaost och grönsaker.
Mitt exemplar av Batras bok är helt sönder bläddrad så jag måste skaffa mej en ny! Boken är en perfekt present om man vill göra någon glad!/ak

2010-04-19T08:30:00.000-07:00

Vem avgör om konst är konst och vem avgör om den är bra eller dålig?

Det ligger i betraktarens öga brukar man säga!

Peter och jag hade en utställning tillsammans med en fotograf för två år sedan. Vi bjöd in öa för att titta på utställningen.
De skickade en sommarvikarie med kamera på magen och med ett antal universitets poäng i bakfickan. Han intervjuade oss tre tillsammans och vi visade runt och berättade om vad vi skapat och tankarna bakom.
Dagen efter fick fotografen stort utrymme i tidningen och det var fantastiskt rolig....men reportern hade inte med ett ord bemödat sig att kommentera Peters och min keramik! Han nämnde den inte alls. Han skrev inte ens att det vi gjort var skit! Fotografen tyckte att det var ytterst märkligt och tog väldigt illa vid sig å våra vägnar så han ringde upp öa. Det svar han fick var förbryllande!.....reportern ansåg att keramik var ingenting som folk var intresserade av därför behövde han inte kommentera den.
Jaha!!! Tänk att vara så duktig...att man kan sortera bort två av tre utställare i ett repotage om en utställning så att folk själva slipper avgöra om dom är intresserade eller inte! Så snällt!

Nu råkar jag veta att den här såkallade reportern sedan skulle starta nån slags stand up klubb och det skulle jag vilja kalla humor! Men det är klart...han vet säkert exakt vad folk tycker är roligt och inte! Jag hoppas att han använder sitt skarpsinne även i det projektet./ak

2010-04-18T04:19:00.000-07:00

Aldrig på en Söndag !

Allt började med att sol och vackert väder lockade mitt nyfikna sinne ut på kulturella äventyr. Så ut i friska luften, ett djupt andetag och så styrde jag kosan mot kulturhuset (f.d Rådhuset ), hade nämligen hört och läst att en lokal jazzgrupp uppträdde med början kl.13 på musikplanet.

En alldeles lysande start på en Söndag, först spisa lite jazz, sen en internationellt präglad buffé våningen under där Örnsköldsviks inflyttade världsmedborgare samsas om att ge oss kulinariska mästerverk från jordens alla hörn. Bestämde mej tidigt för en moussaka med vindolmar och ett glas Retzina.
Nåväl, mätt och belåten på musik och mat, tog jag backen ner, styrde in på Nygatan, numera känd som gallerigatan, ett ställle som sjuder av liv, rörelse och kreativitet.

Gav några spänn till en gycklargrupp som utförde ett makalöst halsbrytande balansnummer, ja tänk vad dom kan. In på ett galleri (det finns några att välja på som sagt ) där det var en samlingsutställning med krukmakare från hela Norrland, fantastiskt fint.

Iväg igen och nu till museét, en kaffe latte i allmogebaren och så måste man passa på och göra ett alster i form av blyertsteckning, dom hänger nämligen upp teckningarna på väggen en vecka. Utställd en vecka på museum, inte illa av en glad amatör.

Oh, vad jag älskar den här staden, finns så mycket att göra och vara delaktig i om man är musikaliskt och konstnärligt intresserad, tycker faktiskt lite synd om alla idrottsintresserade, men deras tur kommer nog också.
Så till mitt sista besök för dagen, men det jag mest sett fram emot. Dom fantastiska konstnärerna på Kulturfabriken har Söndagskroki med nakenmodell för såväl allmänhet som konstnärliga yrkesutövare, jätteroligt, och hjälp får man.
Lommar lite senare hem till Dalgatan, helt slutkörd i kropp och själ, men överlycklig över alla möten och intryck som berikat dagen.

Somnar men vaknar, somnar om och inser att i drömmarnas värld är allt möjligt, men föga troligt./eriksson

2010-04-16T11:51:00.000-07:00

När Marcel Proust skrev sitt livsepos "På spaning efter den tid som flytt", så sägs det att allt tog sin början när han i sin övre medelålder smakade på sin barndoms favvokaka "Madelenekakan", och allt blev till bilder och ord i ett liv som saknar motstycke i litteraturen.

Nu har vi ju här på Bruksgodset så fantastiskt goda maträtter och bakverk, och jag ska i ärlighetens namn säga, att det första jag vill vi ska göra på morgonen är att börja med kaffe å kaka. Med risk för att AnnaKarin och Helena tycker att jag ordbajsar, så ger kaffestunden en ro och smakupplevelse och en inspiration utöver det vanliga, som jag tror Marcel kände när han tuggade på Madelenekakan.

Så mer fika åt folket, och vilket ställe må vara bättre än Bruksgodset på detta, där kreativiteten i såväl kök som keramik, ger alla våra sinnen möjlighet att skapa vår egen verklighet, när vi tar den historiska tuggan.

Nu är det en så där cirka tolv timmar kvar inan vernissagen på Murberget börjar, när jag nu sitter här och plitar ner dessa rader.
Och jag vet kära vänner, att vid någon stund vid något tillfälle, så har jag, AnnaKarin och Helena smakat något speciellt som Anna bakat, en stund innan jobbet, när morgondiset lagt sig och solen stigit glad och gul.

Då lär någon av oss ha sagt, det smakar bröllopskaka...,det smakar kanske brud eller brudgumm.
Neej, säger vi unisont, det smakar något värdigt, vackert och odödligt, man tänker och känner en oemotståndlig ÅNGERMANLANDSBRUD.../eriksson

2010-04-15T11:55:00.000-07:00

Våren är här!

Nu droppar det och smälter. Våren är kommen och man känner sig pigg och förväntansfull. På Lördag är det vernissage 14oo på Murberget. Alla med nyfikna sinnen bör komma!

Med fjärilar i magen skjutsade vi ner bruden i bil och hoppades att hon skulle få en trivsam plats på utställningen! Vi möttes av fullt sysselsatta människor som gjorde allt i sin makt för att skapa en spännande utställning. Trä, textil, smide och keramik. Gammalt och nytt i en salig blanding! Det finns så många fantastiskt duktiga människor som skapar med händerna ur fantasin med traditionen i ryggen.

Idag har den nya ugnen installerats och provkörts! Vi bygger fläktsystem och monterar dragskåp. Man lockas till nya ideér och nya former när ugnen ger nya utrymmen! Ibland kan jag inte fatta vad lyckligt lottad jag är som får förverkliga min dröm år efter år med en egen verkstad! Lite nypa sig själv läge är det! /ak

2010-04-12T20:11:00.000-07:00

Idag har den nya ugnen landat på gården tillsammans med tre sj-pallar fulla med grejer! Vi har packat baxat , lyft och stuvat! Hälften av grejerna vet vi inte ens vad man ska använda till! Det är råmaterial till glasyrer och oxider för infärgning. När alla sommarens saker står snällt på hyllorna ska vi inventera och ge oss tid att laborera och exprimentera.

Det var med respekt och stor vördnad vi plockade bland dom saker som kom från Högbobruk.
Jag köpte ugnen och sprutskåpet av en kvinna vars krukmakarman dött.
En hantverkares verktyg och material som jag nu ska förvalta.
Med glädje kan jag tänka att jag nu ändå får föra hantverkstraditionen vidare och att den här mannens verkstad får ett fortsatt liv hos oss här. Det hade kunnat hamna på tippen eller blivit stående på vinden.

I morgon kör vi ner till Härnösand för att installera bruden på Murberget! Nu är jag så trött och jag har drabbats av intrycks kolaps efter dagens händelser. Jag avslutade dagen med att förevisa vår verksamhet för ett gäng engelska besökare. Brittisk engelska när den är som bäst(värst!) dialekter och höghastighets pratande! Min hjärna kokade och tungan krullade sig i munnen till slut. Jag har dock lärt mej att jag kommer rätt långt med min engelska och med hjälp av kroppsspråket klarar jag det mesta! Jag kommer alltid att tala bättre engelska än vad dom talar svenska!!! Hi hi det är bara att lägga ifrån sig sin prestationsångesten och prata fritt och fel...helt ok! /ak

2010-04-12T11:33:00.000-07:00

I dag var en märklig dag, fullt av nya input, nya material, en sorts positiv stress blandad med nyfikenhet, avsaknad och lättnad.
Talar förstås om en gammal ugn som gjort sitt, en brud som ger sig ut på äventyr på Murberget, en ny ugn med alla nya friska ideér och konstnärligt arv den bär med sig och som vi på Bruksgodset med glädje ska göra allt för att förvalta.
Märkligt som sagt, bara en dag på jobbet, men ibland gör dom avtryck och ger en speciell känsla man bär med sig hem, en känsla av totalt arbete för kropp och själ, och det enda man kan visa upp är sig själv, en öm kropp, som är tom i sinnet, men med ett leende på läpparna.

Jag är glad idag, av många skäl, men trött och längtar till bädden, den ser inbjudande ut, men först en godnattdikt;

"Dagen idag är en märklig dag. Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer, den kan inte få mer innehåll än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om, men dagen idag har du.
Använd dig av det.
Idag kan du glädja någon, idag kan du hjälpa en annan.
Dagen idag är en märklig dag.

DEN ÄR DIN."/eriksson

2010-04-09T03:45:00.000-07:00

Livets mening är att vara länken mellan det förflutna och framtiden, att ta vara på det från förr, förädla det och föra det vidare till nästa generation, som någon vis person lär ha sagt, och visst är jag beredd att hålla med.
Jag har nämligen tillbringat påsken hos min mamma och blivit ompysslad och omsorgsfullt matad med nostalgi, bokstavligt talat. Hemlagade kåldolmar, isterband och stuvad potatis samt otaliga recept från en svunnen tid tycks det, men som ändå inte är alltför avlägsen.

Samma sak upprepas nästan var gång jag besöker henne, fotografier, recept och dagböcker varvas med den bästa husmanskost och minnen dyker upp kring allt och alla.
Och på något sätt är det som om jag, Peter, inte förstått förrän nu vad jag ska ta in, behålla, förvalta och föra vidare. En tanke som inbegriper det mesta faktiskt.

Själv tycker jag om att laga mat, vilket inte är detsamma som att ha den rätta känslan.
Men en sak har jag nu lärt mig, och det är att dela med mig av den kulturskatt husmanskosten i själva verket är.

Här på Bruksgodset är vi lyckligtvis begåvade med kökspersonal som kan historien och dessutom har förmågan att göra den rättvisa så till den grad att gomseglet inte räcker till och smaklökarna vibrerar.
Så nu passar jag på och lämnar över nästa bloggsida till Anna Ulander, det är på tiden att hon delar med sig av allt hon kan ( utan hemlisarna förstås ), jag säger bara till alla gomsegel, ta er i akt och skota in.

Så var stolt över edra mödrar och deras maträtter, för det finns ju bara ett vackert barn i världen, och varje mor har det./eriksson

2010-04-03T00:55:00.000-07:00

Kringel krokar och snirkeli snorkar!

Firar påsk med buller och bång !! Barn och vuxna om vart annat. Vi är lika många vuxna som barn. Förr levde man så här i alla gårdar...flera generationer under samma tak. Vi gör allt tillsammans och kunde jag samla all kreativitet i en påse och under året plocka fram en smula nu och då så skulle jag fylla mina dagar så lätt. Det bor så mycket i en treåringshuvud..utan ramar eller givna former. Lika mycket bor i en 72 årings huvud som bygger på erfarenhet och kunnande. En 9årings huvud där erfarenheterna och kunnandet lappas och lagas av fantasins magiska krafter!

Yr av tanken på all den kraft som finns inom oss! Nu ska här byggas snöskulpturer över hela gården! En vuxen och ett barn i varje grupp. Har vi snö får vi väl göra något roligt av det.

Vi skulle bo så här jämt! /ak

2010-04-01T11:29:00.000-07:00

Ännu en dag i verkstan och ugnen hade tickat på hela natten och gett ett högst oväntat resultat! Temperaturkännaren hade fått fnatt och ugnen hade gått upp i 1400 gr och haft en utgämningstid på 47minuter. Mina största farhågor var att allt bildat en härdsmälta i botten på ugnen. Men till min stora förvåning stod sakerna i sin ordning när vi öppnade. Jag ringde min älskade Birger på Fd norrkeramik och förklarade situationen för honom. Han ansåg att allt var ok och att jag faktiskt bara hade åstadkommit något som människor gör med flit varje dag...nämligen porslin. Jag vill inte påstå att det är något jag siktat på men nu har jag lyckats med nått nytt(för mej).

Jag vill inte säga att keramiken.......porslinet blev så snyggt eftersom glasyren är överbränd och i mörkare färger än vanligt men nu finns en unik samling alster att köpa på Bruksgodset och jag längtar efter den nya ugnen!

Barnen har påskat och jag har tre fantastiskt olika barn! En går med bara för karamellerna, en som ritar och skapar och vill dela ut fina kort och en som älskar att klä ut sig och spela teater! Att tre människor sprugna ur samma källa kan vara så olika! Glad Påsk!/ak

2010-03-31T06:18:00.000-07:00

Påsken är här och vi försöker att samla ihop alla ideer och planer för att lägga dom på jäsning under ledigheten! Vi kommer att ha stängt på Bruksgodset under Påsk helgen och vi ska njuta av ledigheten och ladda batterierna för den sista ruchen inför högsäsongen som börjar i Maj. Vi har utställningen på Murberget nu närmast i April och det ska bli så roligt!

Vi på krukmakeriet vill härmed önska er alla de bästa av dagar och hoppas att ni liksom vi får en härlig helg tillsammans med familj, vänner, nära och kära!

Ikväll håller vi keramikkurs och stickcafé och i morgon ska vi ut och "Påska". Det värsta är att man inte längre behöver klä ut sig .....det räcker att komma som man är!/ak

2010-03-30T08:45:00.000-07:00

Toktrött igår, pigg och på alerten idag. Borde inte ha varit omläggningen till sommartid som gjorde att tröttheten slog ut i princip hela keramikverkstaden igår, men så var det, ett enda stort gäspande och gäspande bland oss alla och inget blev gjort.

Nej, förmodligen är det den långa och envisa vintern som tär , en tid som nu när allt ska kvittra, svalla och gro.

Hur som helst, idag är det andra tongångar. Pigga som sagt, och kreativt innovativa är vi som tusan, när vi idag provar nya spännande tekniker och applikationer med blandade materiel som ska brännas tillsammans, nya roliga och framförallt vackra sätt att dekorera på, gör att ugnsbränningarna framöver blir rena rama födelsedagar med nya läckra kreationer att lyfta fram.

Eller vad sägs om läckert kakel, fåtöljer för okyssta grodor och soffor för lata katter, blomglada ytterkrukor och bladglada fat, klåfingriga händer med strängar till drängar.

"Duscha din frächa cyklamenlekamen, blomlycklig och bladglad i vårt blom och bladbad ...our flower power shower!"/eriksson

2010-03-27T14:00:00.000-07:00

År 1956 pågick Ungernrevolten, Marocko blev självständigt, den stora stormfällningen äger rum, och bl.a Mel Gibson och jag, Peter Eriksson föds.

Men i allt detta och mycket mer som händer och sker detta år, då Mel och jag för det mesta tyr oss till moderns varma famn, så visas Pablo Picassos målning Guernica upp på Moderna museét i Stockholm.
Målningen som är lysande inte bara som ett historiskt dokument av slakt och barbari, utan även i sitt starka uttryck och ställningstagande för demokrati, självständighet och den fria människans val.
Konsten har alltid och ska förhoppningsvis alltjämt fortsätta att visuallisera den samtid vi lever i på både gott och ont. Minns Emile Zola, Bob Dylan, Picasso och Pablo Neruda för att nämna några, så har det varit, så är det och så ska det förbli.
AnnaKarins blogg om Bjästatragedin är en sund reaktion från en vuxen som är lyhörd och ödmjuk och vågar ta ställning, och fullt ut delaktig i ett mångfaceterat samhälle, kan bara hålla med.

När jag nu sitter här och skriver så har det gått en dryg timme sen jag sett en annan stor konstnär och medmänniska, Tomas di Leva uppträda på Stortorget i Ö-vik, magnifikt och storslaget i det lilla formatet, med mycken kärlek och medmänsklighet.

Men så här i eftertankens kranka blekhet, kan vi väl de flesta, tycka att kommunen borde skickat honom till torget i Bjästa, där det verkligen behövs, och sjungit unisont:

"Vi har bara varandra...."/eriksson

2010-03-27T01:23:00.000-07:00

Nu....kan jag skriva om igår!

Dagen började med en rolig ungsöppning och iordninsställande av bord och stolar inför quizen. Kan ni förstå att vi hade 93 bokade inför fredags kvällens samandrabbning i frågesport. Det är inte dåligt med tanke på att det kom en (1) bybo resten var tillresta!

o9oo Styrde vi bilen in till Ö-vik och där hade vi en träff med textilinredarnas Karin som bjöd oss att se hennes nya lokaler. Jätte trevligt! Vi har tillsammans med Karin fått förtroendet att skylta i Handelsbankens skyltfönster och nu var det dax att släppa in våren och färgerna! Sedan lyxade vi till det med lunch på stan. Den Italienska Gastronomica...Mmmmm!

Väl hemma dukade vi om i verkstans butik och satte färg även där. Sedan följde kökstjänst några timmar. Jag hade ett gäng på 8 personer som ville fira en födelsedag genom att få skapa i verkstan en stund innan mat och frågesport. Mycket uppskattat och roligt. Nån överraskade sig själv med att få ett bättre resultat än väntat och andra hade redan innan bestämt att dom inte kunde alls...så blev det.

När café och matsal fyllts till bredden var det dax att servera mat och jag fick återgå till kökstjänsten. Det är roligt att jobba dom här kvällarna men det blir ruskigt långa arbetspass. Efter att ha jobbat 0730 började fötterna tycka att det var nog vid 2220 tiden. Glada människor som uppskattar det vi gör gör det hela mycket enkelt och fötterna kan ju få vila idag!/ak

Saknar ord!

2010-03-26T14:28:00.000-07:00

Idag kan jag inte skriva! Jag är arg, förtvivlad och jag skäms över att vara människa! Vi har i dagarna fått en historia oss till livs som gör att man saknar ord! Våldtäkterna i Bjästa! ....både dom som begåtts av en ung pojke och dom som upprepade gånger utförts av dom som ska vara dom moraliska väktarna i vårt samhälle! Kyrkan och skolan.
Vi har i vår mörka historia saker som vi idag fördömmer men har vi lärt oss någonting? NÄ!
Samma typ av förintelse, fördömmande och förföljelse pågår runt om oss!

Civilkurage! Finns det kurser i det? Vad händer med våra barn och ungdommar som inte får lära sig att kritiskt granska och ifrågasätta? Vad händer med vår roll som vuxna om vi inte tas på allvar ens av oss själva. Vad händer när vi bara skyller ifrån oss på det ena och det andra?
Vad händer med en flicka som våldtas och kränks och sedan inte får stöd av vuxenvärlden? Vad händer med pojken som våldtar och sedan hyllas?

Vad är det som gör att kärringar i bygden bildar sig en åsikt som bygger på vad bekantas bekanta har sagt? Jag blir så ledsen! Vad är det som har gjort oss så bekväma att vi väljer att tro att allt bara är en hämd från flickans sida och hon har spridit rykten om pojken pågrund av obesvarad kärlek. Jo..därför att det är bekvämare att tro så..vi vill inte tro att våra fina barn våldtar och kränker varandra! Vi måste alla ta lärdom av vad som har hänt och våga visa civilkurage även om det är obekvämt och att vi kanske måste försvara våra åsikter. Vi måste lära av den unga flickan som valde att stå ensam på den våldtagnas sida. Hon visste inte mer än någon annan men hon tänkte ...att det här kan aldrig vara rätt! Hon var inte rädd för att det kunde bli obekvämt! Min största beundran går till henne!/ak

2010-03-24T23:43:00.000-07:00

Min mamma Kerstin

Nu ska jag bjuda på en bit av det som driver mej i livet - mycket privat! Men se det inte som en sorglig historia utan se det som en morot! För att det som drabbade min mamma inte bara ska vara just ett sorgligt öde måste det vändas och användas till en drivkraft.

När min mor var 50 år drabbades hon av en stroke. Somnade frisk och vaknade totalförlamad och utan tal. Så fick hon leva i 18år. Som en gråsten men med tankar och känslolivet i behåll. Hon kommuniserade via sina ögon- tittade uppåt för -Ja och nedåt för-nej. Hon var alltså helt utelämnad till omgivningens initiativförmåga och medkänsla. Som 14åring förstod jag inte vidden av detta helvete!

Min farmor brukade säga -Man får inte mer än man orkar bära. Hårt och obegripligt hördes detta mej. Men nu några år efter att mamma har gått bort kan jag se att det var så. Att kunna skratta att kunna skoja att kunna le genom floder av tårar...det gjorde min mamma. Istället för att bli bitter, deprimerad och innåtvänd accepterade hon det som var henne givet. Hon gjorde det bästa av det hon hade.. Hon orkade bära sin situation.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo..se var du är och vad du kan göra av det! Se möjligheterna och inte hindren. Ta möjligheten att utvecklas som människa när tillfällen ges. Både i det stora och i det lilla. Jag försöker att ge mammas öde en mening genom att i allt jag gör vara mej själv och stå för det!/ak

2010-03-24T09:03:00.000-07:00

Allt vett sitter inte i ett huvud!

Det ska gudarna veta att det inte gör! Vad vore vi utan dom som finns runt oss? Vi har alla kvaliteèr som är värda massor och låter vi dessa verka tillsammans kan vi nå hur långt som helst. Idag har vi mätt upp för en ny vägg i verkstan och hittat gamla fönster och en dörr uppe på "lon". Gunnar kommer att hjälpa oss med sitt snickeri kunnande! Det ska bli skönt att få glasering och bränning avgränsat från det övriga!

I kväll är det keramikkurs och nu laddar vi med en värmande mustig vintersoppa, knäckebröd och en vällagrad prästost! Så fantastiskt gott!

Ugnen som jobbat i natt har levererat önskat resultat och nu ska vi fylla den med nyglaserade föremål för att få göra en ny ugnsöppning i morgon. Kaoset igår har övergått i en skön tillvaro med harmoni och ny kreativitet......se..vad bra det är att städa ordentligt!....Jag tycker fortfarande historiskt illa om att städa! /ak

2010-03-23T11:44:00.000-07:00

När man som vi gjort de senaste dagarna, städat, gnott, spolat och till viss mån strukturerat, så infinner sig efter ett tag en rätt så behaglig känsla där kroppen gnetar på med sitt, men där huvudet gör sig fri och tanken får tid till annat.

Som att skala potatis och handdiska, skalet tas bort per automatik, disken görs ren likaså, och då far tanken iväg med annat godis.
Läste nämligen häromdan en bok om Henri Matisse, den fantastiske målaren och tecknaren som började studera juridik och jobbade som advokatbiträde, men fick vid tjugoårs ålder blindtarmsinflammation, och hans mor gav honom en målarlåda att fördriva tiden med, det tidsfördrivet blev till ett färgsprakande liv, och den presenten glömde han nog aldrig.

Min egen favorit som jag minns och har kvar, är ett tittägg som innehåller sagan om Hans och Greta, och som jag fick när jag var sex år, jättefin!

Nu behöver ju inte allt vara i prylform, en tanke, känsla, kram och medmänsklighet är en present god som någon, men nog har det hur som helst haft betydelse på både gott och ont, vad som getts och fåtts genom åren.
Vad vore Mozart utan sin fiol han fick av far, kanske ändå en Mozart, kanske inte. Sen tycker vi väl alla att Hitler skulle fortsatt att använda sin målarlåda, om än med katastrofalt resultat, men vi har då trots allt sluppit den stora katastrofen.

Men den största gåvan man ger, men inte vet till vem, är att donera ett organ. Och den största gåvan man får, från en okänd vän, är ett nytt liv.
För inte ska vi väl ödsla energi på att jävlas med varandra, när livet är tillräckligt tokroligt och spännande, fullt av överraskningar och underbara människor som man kan ösa presenter och pussar på, för som man säger :
"Att skriva ett kärleksbrev till sin älskade, är som att rita en skinkmacka när man är hungrig"./eriksson

2010-03-23T11:14:00.000-07:00

Känner ni igen känslan av att armarna plötsligt har blivit jätte tunga. Händerna är faktiskt så tunga att dom släpar i marken och man orkar inte lyfta dom? När energin rinner ut i skorna och man blir aldeles matt! Så har jag haft det idag! Vi har städat, röjt, skottat.....i verkstan. Vi har i två dagar försökt att skapa någon slags ordning för att göra plats för en ny vägg och en ny ugn.

När det var som värst kunde man inte se bordsskivorna ens om man lyfte undan de två första lagren av saker! Men jag måste berömma oss - Helena, Peter och mej själv som faktiskt nu har hittat en viss struktur! Vi märker burkar och lådor. Vi kastar och sorterar. Det kommer att bli sååå bra när allt är färdigt! Hade jag varit ensam hade jag inte stått ut....jag hade intalat mej om att det skulle gå bra som det är och hittat många och övertygande argument. Jag, som inte tycker om att städa...alls, har aldrig haft det så välstädat, väl struket och välsorterat i mitt hem som när jag läste på vårdhögskolan!.....avancerad studieflykt! I verkstan kan man kalla det kreativt kaos.....

Det får vara ett kreativt kaos men det måste gå att spola golv, torka bänkar för att vi ska ha en hälsosam miljö. Stengods damm och glacyrer ska man ha respekt för! Tack till Peter och Helena som hjälper mej !/ak

2010-03-22T10:25:00.000-07:00

Resans mål var att hitta en "ny"ugn med större kapacitet. Till min stora glädje och lycka fanns den på Högbobruk. Ett sprutskåp med tillhörande kompressor och pistoler ingick i köpet efter lite förhandlande. Jippppiiiiii!

Sedan firade vi med att ta en sväng till Stockholm....det var ju så nära! 25 mil enkel resa ! Men Peter E , Carin och jag tog chansen att besöka Liljevalls vår salong och Nordiska museet. Våren hade inte gett sitt avtryck i konsten som ställdes ut...den var depressiv! Om jag satt i juryn som har den delikata uppgiften att plocka ut dom verk som ska få vara med skulle jag nog ha försökt att hitta lite mer glädje och mer ljus. Men...det kanske är så att konst ska vara svår, tungsint och melankolisk för att vara bra. Tur att man får tycka som man vill! Min favorit är som jag tidigare nämnt den färgglade Chagall! Bilder - färger och former som man blir glad av!

Vi stökar om i verkstan för att välkomna den nya ugnen och nu är det rena kaoset ! Kanske vi skulle ha ställt ut röran som en installation på Liljevalls och kallat den ......Döden döden! Hi hi nu vet jag vad som inte stämmer!....vi har allt för roligt, det är därför jag inte förstår!/ak

2010-03-19T23:49:00.000-07:00

Högbobruk, Sandviken, dit styr vi stegen idag för att titta på en större ugn. Jag hoppade glad i hågen upp ur sängen för att åka ner till verkstan och plocka ut gårdagens alster ur ugnen. Men glädjen byttes snabbt mot frustration och besvikelse. Ugnen stod och tuggade på 1080 grader. Den har alltså inte nått max temperatur. Glasyren kräver 1260grader för att smälta ut. Motiveringen att köpa en ny ugn ökar. Bättre start på Lördagen kan man få utan svårigheter. Jaha!...nu får jag hoppas att det går att bränna om allt med gott resultat. Ett par veckors arbete som över en natt kanske bara blir skit!

Nu blev det svårt att skriva så mycket mer! Man skulle kunna klämma iväg ett gammalt ordspråk! Lägg inte alla ägg i samma korg! /ak

2010-03-18T00:08:00.000-07:00

Mina elever är frifräsare!

Mina elever på keramikkursen har många egna ideer som dom vill prova. Det är fantastiskt bra! Men!....jag tycker att det finns ett värde i att göra gemensamma projekt där vi alla utgår från samma plan. För att öva teknik och för att öva ögat och handen. Alla ska göra en handväska! Det är något som alla är bekant med på ett eller annat sätt. Vi kvinnor har ett mycket speciellt förhållande till handväskan vare sig vi vill eller inte. -Jag , personligen hatar handväskor! Det roliga är att av 9 i gruppen finns det inte en enda väska som är i närheten lik någon annan. Väskorna kommer att ställas ut i Handelsbanksfönstret i Ö-vik under våren!

Handen blev nästa uppgift! Att göra en hand i keramik. Knorr igen! Frifräsarna gillar inte uppgifter. Men som alla fröknar......vet jag att det kommer att leda till ökad kunskap i material och form.

Shrek...stavas han så ...träsktrollet? Hur som helst säger han - Träsktroll är som lökar, lökar har lager!

Jag gillar mina frifräsare!!/ak

2010-03-17T00:04:00.000-07:00

När jag gick som lärling på Drejeriet i Östersund hade jag en läromästare vid namn Anders Stenberg. Han var i sin tur skolad på konst akademin i Peking. Anders var krukmakaren med stort K. Han satte en ära i att vara just krukmakare och inte keramiker. Målet med sitt kunnande var att kunna göra funktionella men vackra saker. Förena form, funktion och känsla. Om du är i Östersund ska du gå in på Drejeriet som ligger på Hamngatan. Tyvärr finns inte Anders kvar där men det är ett kollektiv av likasinnade keramiker och krukmakare som samsas i gemensamma butikslokaler. Under mina två år där lärde jag mej dom grunder som krävs för att sedan hitta sin egen väg.

Min favorit konstnär är Chagall. Jag gillar den där naiva stilen med rörelse och färg! Jag ville göra sneda koppar med naiva former. Anders sa -"att den dag som du kan göra hundra kinesiskt lika koppar har du rätt att välja att inte göra det!"

För att kunna måla en naivistisk bild med trovärdighet måste man först kunna måla en realistisk. För att kunna göra trovärdigt sneda koppar måste man först kunna göra raka koppar. Valet måste vara medvetet. /ak

2010-03-16T11:39:00.000-07:00

STENGODS !

Stengods är benämningen på den lera som vi arbetar med på Bruksgodset. Det är en högbrännande , totalsintrad lera. Bränntempraturen ligger på ett spann mellan 1200-1400 grader. Den första bränningen som kallas skröjbränning 900-1000 grader görs i första hand för att man ska kunna hantera keramiken och glasera. Efter glaseringen sätter man ugnen och bränner ännu en gång. Glasyr bränningen anpassar men efter leran och glasyren. De glasyrer som vi arbetar med kräver en bränntempratur på 1260 grader. Vid topp temperatur smälter glasyren ut och bildar en typ av glasskärv. Leran sintrar och skärven blir tät och vatten beständig. Stengods lämpar sig bra till bruksföremål.

Människan har skapat föremål i lera i många tusen år. Att få vara ett led i den traditionen är en ära! Naturligtvis har tekniken och hjälpmedlen förändrats en del men jag utgår från de fyra grund elementen dagligen, på samma sätt som inkafolken gjorde eller stenåldersmänniskorna på sin tid! Jord, eld, luft och vatten. Formen på föremålen utgår från ett praktiskt behov och sedan kryddar man med skaparlusten att göra sakerna fina för ögat. Den gamla keramiken var smyckad med tecken, mönster och symboler som sedan har varit vägvisande vad gäller kulturer, religioner, tider och levnadsförhållanden. Helt fantastiskt! /ak

2010-03-15T04:33:00.000-07:00

Tack och lov, nu börjar allt komma tillbaka som det ska vara med hälsan och kreativiteten efter några dagars sjuksäng. Under den tiden har AK legat i som en rem och kommit igång med våren och sommarens collection, drejskivan har roterat som den värsta torktumlare och det har bara poppat upp än den ena, än den andra kreationen från hennes stilsäkra sinne och krävande händer.

Så nu har man måst ta sig i kragen och visa framfötterna. Har lite ideér som ligger och gror, behöver bara rensa bort lite ogräs och vattna med lite näring så tar dom fart. Det är som sagt en del som är på G förutom att butiken ska fyllas upp rejält inför vår och sommar, och då helst med en blandad konfekt med "gammalt" och nytänk.
En stor fördel med att jobba i stengods är att vägen från tanke till handling inte är så särdeles lång ( såvida man inte ska dreja, och behöver ordningställa ), du har ditt material, lite handverktyg, dina händer och den geniala tanken och så kör du igång!

Det är då man oftast inser sin begränsning som hantverkare när ens kunskaper ännu är i sin linda. Hur vad det nu ? Tänkte jag stort, smått, kavlat, ringlat, högt, lågt, Rakubränd eller inte..hmhmmm, mycket på en gång, kanske dags att backa filmen, skissa lite och fundera en gång till med AK.
Brukar bli bäst så.
Allt tar sin tid, och en sak är säker, alla har vi varit små.

En lärare jag hade i måleri berättade en lärorik historia om konsten att inte konstra till det. Detta hände:
Det var femte och avslutande året på Konstakademien ( mejan ) i Stockholm, en vecka var till ända och Fredagkväll som det var så togs rödvinet och pilsnern fram i ateljeérna. Där satte de, min lärare och hans kamrater och skålade och sjöng, förändrade världsordningen och konstformer, och var fullt ut eniga om att de var utvalda till att uträtta storverk.
En av kamraterna var dock fortfarande kvar i sin Atelje och målade, samvetsgrann och noga som han var. Han var uppväxt i norrland i en gruvarbetarfamilj, och hade alltid haft matdosa med sig under de fem år han studerat på Mejan. Noga som sagt med allt, nyttjade vare sig sprit eller röka.
Nåväl, här sitter som sagt rödvinseliten och skrävlar när en av dom ropar in till norrlänningen och säger, -men du, vad säger du, vad handlar egentligen konsten om ?
-Jaa, säger han på bred norrbottniska, ja den är ju rolig å håll på me, å hadd ja veta de tidigare så hadd ja sökt för länge sen, men va fan, man blir ju liksom alldri klar mä´t./eriksson

2010-03-13T23:34:00.000-08:00

Sikken helg, föchyld å nuvig å mycken host-host å sängläge, blev inget helgjobb som jag tänkt mig, tillråga på allt så missade MODO slutspelet, fel låt vann i Melodifestivalen för att inte tala om Holmenkollen..
En fiaskohelg om man får tro såväl medierna som alla åsiktsmaskiner som levererat på insändare och bloggar.

Fiasko, fullständigt misslyckande eller platt fall om man vill säga det så, är ett i dessa tider rätt så uttjatat begrepp. Jag menar, var går skiljelinjen mellan fullständigt misslyckande och ett misslyckande, inte vet jag, men alla har vi väl haft ett platt fall eller....
I dagens mediabrus när allt når oss på nolltid så har vi blivit rejält luttrande både vad gäller det ena och det andra, så man frågar sig vad det är som ska få en att hoppa till och förfasas och förvånas, väldigt lite.

Förr var fiasko ett uttryck synonymt med någon nymodighet man inte förstod, kubismen, bilismen, kläder, musik, m.m. Numer är det ett mått på hur man skött sig.

Konsten och naturvetenskapen har alltid fått klä skott när det gäller utformning och utveckling. Många är de historier om fiaskon, oförståelse, brist på och oförmåga att tillgodogöra sig nytänk och nymodigheter.

Fiaskonas fiasko sägs vara urpremiären av Stravinskijs Våroffer i Paris 1913. Dels för den nydanande musiken som inte var av denna världen, den bytte taktart 150 gånger på slutet.
Sen den ryska baletten ledda av den ryske koreografen Nizjinskij, vars dans och dräkter är nog så kontroversiella idag. Som grädde på moset gjordes scenografin av dåtidens nydanare inom konsten, som ansågs som fiaskon redan innan denna föreställning. Publiken skrek och slet varandra i håret medan Nizjinskij höll takten åt dansarna som inte hörde musiken, Stravinskij lommade hem oförstående och sårad, balettmästaren Djagilev gnuggade händerna enligt devisen "all publicitet är bra publicitet". Föreställningen las ner efter 6 ggr, resten är historia som man säger, den som ändå fått sett på DEN premiären.
Är vi sen förvånde att allt detta ovan räknas till de stora mästerverken och som bidragit stort till att utveckla konstformen.

Krävs mod,uthållighet och en stor portion självkänsla för att åstakomma dylikt, full av beundran för dessa nydanare som stått pall för belackare och förståsigpåare.
För som Coco Chanel, Stravinskijs älskarinna och själv enastående nydanare lär ha sagt:
"Eftersom vi har allt i huvudet, gäller det att inte tappa det."/ eriksson

2010-03-13T05:36:00.000-08:00

Jag har så länge jag kan minnas spenderat vecka tio hemma i Jämtland. Men inte i år! Därför sitter jag nu vid drejskivan och upp flyter barndoms minnen.

När vi var hos farmor och farfar var det fest när man fick gå ner i källaren och välja en läsk! Källartrappen var brant och smal och källarlukten lite otäck. Längs väggarna hängde farfars nät och fiske prylar, gamla snickarbyxor och pappas gamla bortglömda gympapåse fylld med stenkulor, påsar med farmors matt-trasor. När man kommit ner för trappan stod där en back med läsk på golvet bland syltkittlar och glasburkar. Pommac, loranga, sockerdricka, trocadero, fruktsoda, syd och portello. En outtalad regel var att man fick aldrig ta den sista fruktsodan. Den regeln var självklar bland kusinerna fast vi inte visste varför...det var bara så.

Det är nu två år sedan jag fick veta varför! Den skulle farfar ha när han skulle bjuda farbror Erik på grogg. Jag såg aldrig min farfar dricka sprit så det var konstigt! Men min bror som är smartare än jag visste att den groggen intogs med hjälp av kaffekoppar ute på vedbacken efter ett lyckat fiskafänge eller när vedtraven skulle inspekteras. /ak

2010-03-12T09:03:00.000-08:00

Förstagångs upplevelser!

Min svärfar, som är en väldigt klok man brukar tala om att man i tidig ålder har livet fyllt av förstagångs upplevelser. Med åren blir det längre och längre mellan dom tillfällen då man får nya. Så är det väl.....men dom gånger det händer är det spännande! När man är barn bara händer det och man tänker inte mycket på det! Har du haft någon förstagångs upplevelse senaste veckan? Tänkte du på att det faktiskt var så? Agnes, på bilden...äter frysta hallon för första gången och upptäcker att det är kallt och ganska syrligt! Jag blir glad av bilden och tänker att jag har så många förstagångs upplevelser kvar! Det är första gången jag får vara med att ställa ut på ett museum...nu i vår! Det är första gången familjen är och åker skidor utan att jag är med(hemma och jobbar ikapp).

Vissa förstagångs upplevelser är tunga att bära och man önskar att dom skall stanna därvid. Sorger och smärtor. Andra önskar man att man kunde ha som första gångsupplevelser flera gånger. Det är ett fantastiskt liv vi har att förvalta!

Idag har jag kommit igång med drejningen och siktar på en arbetsdag även i morgon lördag. Våren lockar till att dreja krukor att sätta dom vintertrötta pelargonerna i. Vi kommer att vara med på en trädgårdsdag på torget i Ö-vik. Skalbaggar, fågelbad, skulpturer, krukor, kakelplattor, soffor för trötta grodor att få vila i.....vi kommer att ge alla trädgårdsintresserade nya ideer och inspiration. Att vara med på detta är också en förstagångs upplevelse! /ak

2010-03-11T08:02:00.000-08:00

Jag lyssnar på storytel genom lurarna på min mobiltelefon. Det är en fantastisk uppfinning detta med ljudböcker! Jag som älskar böcker kan "läsa" när jag går ut med hunden, när jag drejar och grejar....när helst jag har lust! Man kan söka på författare, titel eller uppläsare! Hitta sina favorit uppläsare är inte så svårt.

Postcardskillers, Lisa Marklund har jag nyss "läst"ut och nu har jag hittat en underbar bok som passar mej såååå bra. Svinhugg- läses av en tonedalska och susanne Alfvengren. Riktig norrlänska och gutemål i en fantastisk kombination. Det var nytt för mej att man använder två som läser.

Mamma läste mycket för mej när jag var barn och det med inlevelse och olika röster. Det kanske är därför jag tycker att det här är så himmelskt. Den här senaste boken blir som en radio teater. Om du tycker om böcker men som jag inte hinner sitta och läsa så mycket som du skulle vilja så är det här chansen! Flera alternativ av abonnemang finns att välja bland. Alla typer av litteratur finns även språkkurser. Man kan gå in på Storytels hemsida och se om den mobiltelefonsmodellen man har passar för storytel! Lycka till/ak

2010-03-10T08:23:00.000-08:00

Sommaren som komma skall!

Visst drömmer man nu om sommaren som skall komma! Salta bad, klippor och sool eller stilla regn som följs av frisk luft med lyft! Mmmmm det är så underbart att leva i ett land där vi har flera årstider så att man får längta än hit och en dit! Att längta är bra! Jag tror att den dag då jag inte längtar då får jag problem. Det handlar inte om att inte vara nöjd där man är utan lusten till livet i alla de färger och former. Utan brasket känns inte slasket så intressant och utan slasket uppskattar man inte dom torra vägarna lika mycket. Det ena behövs för att det andra ska kännas intressant. Att jobba i en verkstad innebär samma sak. Utan dom där dagarna med noll inspiration kan man inte heller få dom där dagarna fyllda med ideer och skapar lust!

Nu kommer mina keramik elever-kurs i kväll! Tack Jenni som tagit sin 11veckor gamla dotter med sig idag! Man kan aldrig snusa för mycket på sånna små!!!!/rask

2010-03-09T08:42:00.000-08:00

Vad kom först..hönan eller ägget?

Jag har idag ägnat mej åt att måla knappar! Smått och pilligt...inte min grej! Men ibland måste man utmana tålamodet en aning. Vi har stickcafé varannan onsdag och jag är så inspirerad av vad alla duktiga stickerskor krierar. Så mycket faktiskt att jag nog har köpt mest garn av alla trots att jag inte kan sticka! Glad i hågen stickar jag dom enklaste saker bara för att jag vill. Avanserade mönster, tröjor och annat är bara en dröm väldigt avlägset. Men vad kan jag då???? Jo, jag kan göra fina knappar/dekorationer som man kan sy fast på det man har stickat! Därför har jag målat knappar idag! Mina enkla stickade alster ska få chansen till ett lyft. Man ska göra det man är bra på!

Somliga går i trasiga skor.....jag är dotterdotter till en skomakare. Att bli vid min lest har blivit mej en last. Ibland önskar jag att jag hade mer tid att pröva nya material och nya tekniker så att jag kunde utöka mitt kunnande. Tyvärr ligger det för mycket i tuben för att jag ska kunna göra för mycket utsvävningar. Om någon ville ge mej ett år med möjlighet att lära mej svetsa, smida, tälja i trä, måla i olja, väva och sy, tova m.m. Tänk om alla vi som drömmer om det bara en dag mötte någon som sträcker fram handen och säger -varsågod, du får ett år! Naturligtvis ett år med lön och obegränsat med material att arbeta med! .....man skulle nog inte få någonting gjort...var skulle man börja!?/ak